74.

Glass. Book

c. F- Hanson & Sons,

Den äldsta och största

Svenska

Musikhandel

i Amerika»

Vårt namn är väl kikidt öfver hela Förenta Staterna, bland amerika- ner såväl som den svenska befolkningen, för hederliga affärstransaktioner och tillförlitliga varor. Våra amerikanska kunder känna oss och veta att livad helst som hos oss köpes af sådana varor som Pianon, Orglar eller andra' Musikin>trument är tillförlitligt och varaktigt. Vi sälja icke andra va- ror än sådana, som vi med lugn kunna rekommendera till våra kunder. Till dem, som ej känna oss, vilja vi med glädje sända rekommendationer till hvil- ken som helst del af Unionen, ^'i ha det bästa lager af Pianon sådana som de beryktade ft^oliiiiefs. Bacon, .leA^^ett och andra, Orglar af Loring & Blakes samt andra tillverkningar.

Af musikaliska instrument hafv.'> vi ett stort urval alltid ]Ȍ lager.

Fina Guitarrer från '<?(;.(i() till ä-Jö.OO.

med lådor, tint jiolerade, fin stråke, extra uppsiitt- ning strängai-, bok och hartz — allt för 8ö. '25 till de högsta priser.

Accordeons från ^].bO till >-l_'.00. Auto Harps, Apollo Harps från -s:!.(Hi till högre pris.

Gramophoner, Fonografer och Grafofoner från ^10 till i^ZO. Eftersänd fullständiga kataloger och prislistor.

C. F. HANSON & SONS,

317nain St,

Worcester, flass.

\m

mi

<

VI

I

-c

nrnrni

uLi

<

I

If

1868-1898.

Ja aritecKriirigar, IjistoriKer ocl) biografier on\ sver|sKarrie, deras lif ocl^ verKsarr\]r|et i stader) Worcester, Äass , Lirider de segaste 30 åreri.

Sarqlade, ordnade ocl:\ Utgifria

HJflLMHR NILSSON oc]:i ERIC KNUTSON.

-;=&^S^LÄ)

/

WoK( ESTEK, Mass., 189S. Skaxdixavias Bok- och Tidxixgstryckeki.

2nd COPV, 1693.

20090

CoPYRIUIITED 1898

15V H.iAi.MAii Xii.ssoN & Eric Knutson.

>

Förord*

Afsigten med detta arbete är såsom redan af titeln framgår att sammanfö- ra från skilda källor allt, som rör våra landsmäns i Worcester lif och verk- samhet från den tid för jeimnt trettio år sedan, då den föi-ste svensken hit- flyttade, och till närvarande stund. Fullt väl veta vi, att det kan synas för många som om en slik resumé öfver de sträfvanden, som under dessa år gjort sig förnimbara bland vårt svenska folk härstädes, icke skulle vara af så stort värde, att tillräckligt intresse skulle förefinnas hos den svenska allmänhe- ten, att den till någon störi-e utsträck- ning skulle anse ett béhof fyldt genom utgiifvandet af en bok om svenskarne i Worcester. Andra återigen tycka att enigheten och sammanslutningen sven- skarne emellan är så långt ifrån mön- stergill, att vi ej någonsin kunna bli tillräckligt erkända som en nation af -mot h varandra vänligt stämda likar och föUaktligen äro också våra sträfvan- den så resultatlösa att något längi-e ordande derom är af noll och intet värde. Långt ifrån att förneka att der- i kan ligga mycken sanning, vilja vi Islott med läsarens benägna tillåtelse framlägga några få opartiska ord rö- rande dessa åsigter. Om vi utgå från det antagandet, att bristen på enighet och sammanhållning är myoket i ögo- nen fallande och i följd deraf våra sträfvanden att vinna ett för oss pas- sande, rättmätigt erkännande ofrukt- samma, så borde vi också söka utran- saka orsakerna till denna brist på enig- het och sammanhållning. Huru för- klara dem? Huru skola dessa orsaker kunna utletas?

Är måhända icke det en viigtig fak- tor, att vi så litet känna h\-arandra, att

vi med flit så helt och hållet underlåta att som det anstår barn af samma mo- der närma oss till hvarandra, lära att förstå hvarandra och beflita oss om att öfverse med de fel och svagheter, som vidlåta litet hvar af oss? Bet vore också mycket bättre för oss litet hvar, om vi ej alltför förhastådt uttalade oss om personer förr än vi lärt något litet känna dem och gått dem så att säga litet närmare in på lifvet.

Så är också förhållandet med våra sträfvanden åt ena eller andra hållet. En stor del ser ej ens åt dessa sträf- vanden, skänker dem ej den ringaste uppmuntran, vill ej veta af dem och kan följaktligen lika litet lära känna deras syftemål som det genom de sam- ma vunna resultatet. Men sträfvande- na existera lika fullt, det arbetas ihär- digt och oupphörligt, en mot ett mål, en mot ett annat, och de, som ej kun- na fullt blicka in i förhållandena, eller af skäl, som de hvar för sig bäst känna, ej skänka ens ett uppmuntrande ord, der det mången gång behöfves. ...tan i stället i all sin välvishet ha tuiräckligt med ord för klander — dessa, säga vi, äro de. som mest klaga öfver att det är omöjligt åstadkomma enighet och sammanhållning ooh deras vanliga käpphäst är den gamla ökända kungli- ga svenska aifundsjukan. Ville dylika kortsynta egoister rigta blicken mot sig sjelfva, så komme de säkerligen närmast till den häi-^d. der all denna af- und näres och frodas. Men det är ock- så lätt att finna fel (alldeles för lätt) med sin nästa och börjar man dermed, så antar den kritiska blicken allt stör- re och större vidd och följden blir att ingenting duger annat än hvad den kritiserande sjelf anser som godt och

fullödigt. Och dock kunna väl andra än han eller hon ha tankar — känslor — mål.

Allt snaaaktigt klander alstrar en vl.-^s tillförsigt till ens eget stora jag och näi" man blott ser och beundrar detta, sa lär man minsann aldrig fa blicken öppen för nästans goda egenskaper (ty han kan verkligen vara sa skapad, att äfven han kan ega sådana) ej heller bli i stånd att visa öfverseeende.

Vi tro. att om vi. så långt möjligt är. sträfva efter att åstadkomma ett bättre samförstånd mellan hvarandra, söka att visa ömsesidigt öfverseende och tillmötesgående, så skola vi icke blott bli i stånd att inse, att det bland vårt folk funnits sträfvanden under dessa senaste treltio år, väl värda att beakta, utan äfven att vi skola finna oss mera hågade att understödja dessa, hvar och en efter sitt skaplynne och då skola också frukterna på de olika fälten bli betydligt rikare och till me- ra ömsesidig nytta och heder för alla nordens barn, hvilka här bygga och bo.

Efter uttalandet af dessa tankar. hvil- ka vi hoppas ej skola misstydas, ty de äro 1 all välmening framkastade, om också ej alla anse dem befogade, framlägga vi härmed för den ärade all- mänheten dessa ur tryckta och otryck- ta källor samlade anteckningar med den förhoppningen, att de åtminstone skola för en stund kunna intressera i första rummet dem, som här bygga och

bo, som aktat och vårdat kärleken till sitt hemlands språk, kultur och sed- vänjor samt läi*t sig att älska sitt a- doptivland och den fläck, der de ned- slagit sina bopålar. Ocli skulle tillika hända, hvilket måhända icke är en alltför djerf tanke, att dessa antecknin- gar bland landsmännen på andra orter i Förenta Staterna eller i vårt gamla vördade fädernesland uppväcka en al- drig så liten gnista af intresse för detta samhälle, hvars befolkning till en tion- del består af svenskar, anse vi oss mer än lönade för ett besvär, som varit oss i många fall kärt.

Att i synnerhet det, som rör de för- ste svenskarnes ankomst hit, blifvit mera knapphändigt, än h\'ad vi önskat, äro vi villiga erkänna, men de sökta källorna ha varit så ofullständiga och i många fall hardt när otillgängliga, att vi funnit rådligast meddela endast hvad vi närmelsevis säkert kunna an- se tillförlitligt och baseradt på sanna uppgifter.

Vid användandet af de från många håll samlade uppgifterna ha vi sökt tillämpa så noggi-ann granskning, som den knapphändiga tiden det tillåtit, men icke förty kan ju lätt hända att ett eller annat fel insmugit sig ooh så- dant kan ju i ett arbete som detta va- ra snart sagdt oundvikligt, men låjigt ifrån att vilja på det ena eller andra sättet söka framkomma med ursäkter, hoppas vi blott att boken mottages med öfverseende ooh välvilja.

Worcester, Mass., »len 1 ])ec. lx9s.

Utgifvarne.

KAP. I. Massachusetts och Worcester.

oJOic

§ TÄTEN Massachusetts har en me- ra ärofull och hetydligt äldre hi- storia än någon annan länk i den kedja af stater och territorier, hvilka bilda den stora nordamerikanska republiken. In- om idenna stat har som bekant frihetens vagga stått, inom dess landamären har den första bloddroppen spilts för frihet och oafhängig-het från britiskt herra- välde, strast i Bostons grannskap satte sig landets fader, George Washington, i spetsen för stridslystne kämpar för frilietens stora sak, ännu närmare Bos- ton eller vid Bunker Hill stod det min- nesvärda slaget dem 17 Juni 1775, ett slag som blef i sin måTi epokgörande och hvars åminnelse synnerligast i Charlestown firas hvarje år; vidare var det vigtiga händelser inom staten Massachusetts, som också i sin mån bi- drogo att drifva slaffrågan till sin spets och då krigets åskor i följd deraf mullrade, sto-do krigarne från Massa- chusetts främst i ledet, loch sist men icke minst, har nu under det senaste (och det är att hoppas att det blir det sista) kriget Massachusetts haft att uppvisa många hjeltar och i det första slaget till lands mot spanjorerna, nem- ligen vid El Caney, visade så väl volon- tärer som reguliera från denna vår stat underbara prof på tapperhet ocTi stra- tegisk duglighet. Att Massachusetts folk sålunda gjort sin stats historiaäro- full, torde stå utom allt tvifvel.

På samma sätt torde det icke kunna betviflas att statens historia är den äld- sta, om vi helt hastigt blicka tillbaka

på de för oss nordbor intressanta rön, som under de senaste åren kommit i dagen genom forskningar rörande nor- diska vikingars första färder till "Vin- land det goda", som de kallade de de- lar af Amerika, der de landstigit, om man får tro de isländska sagohäfderna och ingen vill väl gerna påstå, att man har anledning betvifla deras uppgifter. Professorn vid Harvard universitetet i Cambridge, Eben Norton Horsford, började för omkring 15 a 20 år sedan att mycket intressera sig för sagan oim Vinland, ett för många andra amerika- ner intressant vordet ämne, synnerli- gast bland dem, som kommo i person- lig beröring med den norske violinisten Ole Bull, hvilken på sin umgängeskrets i Cambridge, der han delvis tillbragte de sista åren af sin lefnad, utöfvade ett för vikingatågens erkännande mägtigt inflytande. Man började intressera sig för Thorfinn Karlsavne, Erik den Rö- de och synnerligast dennes son Leif Eriksson, hvilken också, tack vare det- ta intresse, förevigats genom den brons- staty, som genom amerikaners offer- villig^het pryder en stor öppen plats på Commonwealth ave. i Boston, der den afslöjades den 31 Ökt. 1887. Den ener- giske professor Horsford hvilade dock ej här. Är 1889 framlade han sina rön inför American Geographical Society samt utgaf en del pamfletter och böc- ker 1 ämnet och belönades med en pryd- lig och symbolisk tacksamhetsadress från skandinaver i Amerika, Danne- brogsorden af Danmarks kung och en

SVENSKARNE I WORCESTER

artig skrifvelse från Sveriges och Nor- ges konung. Professor Horsford har låtit uppföra ett tarn i fornnordisk stil på den plats, der man trott vikingame haft förskansningar uppförda samt dess utom låtit uppsätta en del andra minnesmärken nära Charles River.

Sedan den gamle, för de nordiska vi- kingarnes sak så varmt entusiastiske professorn tidigt på nyårsdagens mor- gon 1S93 nuHl dwlen afgått, har hans fallna mantel upptagits af dottern, miss Cornelia Horsford, hvilken till och med gått så långt, att hon till sig kallat ett par danske vetenskapsmän för attdesse genom sina undersökningar skulle me- ra noggrant kunna vägleda henne i det arbete, hon efter sin faders bortgång beslutat fullborda, nemligen att så väl geografiskt som arkeologiskt bevisa, att vikingarne landstigit i Massachus- etts, seglat uppför Charles River, som utmynnar vid Boston, och på dess strän- der bygt hus, förskansningar och dam- mar samt idkat fiske och timmeraf- vc-rkuing.

De två nämda, fadern och dottern, äro dock ej ensamma om detta arbete och dessa forskningar, ty den kända och för något öfver ett tiotal år sedan synnerligast i Boston så mycket omta- lade amerikan^a författarinnan miss Marie Brown, eller som hon nu mera heter mrs Shipley, Tiar äfven dragit i härnad för samma sak oöh genom en del publikationer sökt framlägga be- vis, sådana de nu äro, för det påståen- det, att nordiska vikingar och ej Chri- stoffer Columbus upptäckt Amerika och den lilla käcka damen lär. enligt i dagarne ingångna underrättelser, till oc<h med lyckats förskaffa sig tillträde till arkiven i Rom i den tanken att der finna urkunder, som berätta om Thor- finns och Leifs resor och yttermera visa, att Columbus vetat af dessa resor .camt pä grund af kännedomen derom envi- sats att få en flotta utrustad för att uppsöka nya länder, om h vilkas existens han, enligt mrs Shipleys mening, under en resa till Island fått fullständig kän- nedom.

De nordiska vikingarnes tidiga re-

sor hit medförde visserligen ingen praktisk nytta fur de länder, hvaritrån de kommo, men sedan förgingo dock nära fem långa sekler, innan någon europé lyckades sätta sin fot på den nya verldsdelens stränder. Spanien in- höstade hela nyttan af Columbi färd, men vi veta huru som de nya besittnin- garne bit för bit ryckts ur Spaniens händer, sedan dock detta land och dess söner sökt på allt upptänkligt sätt su- ga must och merg ur dess vestindiska besittningar, och tappre vikingasö- nel" från gamla Svithiod har det på, se- nare tider blifvit förunnadt a*t i icke ringa mån bidraga till kufvandet af Spaniens tyranniska herravälde öfver dess sist qvarhållna besittningar på denna sidan jordklotet.

Vidare veta vi hurusom engelska pil- grimer landstego på Massachusetts kust, der den bekanta klippan vid Ply- moufh och monumentet öfver denna sten utmärkta platsen, h%^restdessapil- grimer först trampade Amerikas jord. Men det är dock först under senare de- len af innevarande århundrade, som emigrationen från de nordiska länder- na tagit sin början och har den under de senaste 20 åren så tilltagit, att flera saimhällen inom staten nu kunna räkna svenskar till en ganska stor bråkdel af deras hela befolkning. Ett dylikt sam- hälle är Worcester, inom hvars hank och stör 10 ä 12,000 svenskar finna sin utkomst.

Innan vi öfvergå att tala om den role nordbor synnerligast svenskar spelat i Worcesters utvecklingshistoria, torde det dock intressera våra läsare att sät- tas i tillfälle taga en närmare känne- dom om staden Worcesters tidigare historia, längre tillbaka än från den tid för trettio år sedan, då den förste sven- sken här slog ned sina bopålar.

Staden Worcester är belägen i sjelf- va hjertat af staten Massachusetts och kallas derför också med skäl "The heart of the Commonwealth" (statens hjerta). När eller hur denna titel till- kommit, har ej kunnat utrönas, men om man iakttager den raskt pulserande lifligheten, stadens industriella anlägg-

MASSACHUSETTS OCH WORCESTER

ningar, dess kommunikationer etc, måste detta binamn dock anses vara fullkomligt passande. Ett hjerta utgör också den mest framträdande symbolen i stadeois vapen.

Få småstäder inom vår stora repub- lik kunna i sund utveckling och mate- riel uppblomstring jemföras med Wor- cester. Långsam tar denna utveck- ling efter amerikanska förhållanden visserligen varit, åtminstone till en bör- jan, men kanske också derför så myc- ket säkrare. Den bär i landet så vanliga svampartade uppblomstringen, som of-

Yttrandet "alla goda ting äro tre" sy- nes bär fått sin tillämpning, ity att nybyggarnes första två försök ej krön- tes med framgång. Det första settle- mentet uppväxte här 1664 och fick o- stördt existera i elfva år, efter hvilkas förlopp det brändes och förstördes af indianerna. Nio år derefter eller år 1684 gjordes ett andra försök, hvilket utföll med lyckligare resultat. Nu er- höll settlementet den 15 Okt. samma år namnet Worcester och kunde samma datum år 1884 fira sin 200 årsdag. Först 1713 blef settlementet penna-

	._ i-		.v, t;u	Mm, Ocfohry 7'* /S2«
	åm (KS T ONE CAMAL € B ^ ^ MASS.
REFERENCtS. / Crnfra/ Slr^feC + Ba SI n t Cou-iCu '^ou^e. 7 J PKftie:rj fic:.$c i Prr/ey uoc/da ra's

tast efterträdts af ett hastigt tillbaka- gående, har ej här förekommit, utan lugn och säker har stadens tillväxt varit och i intet fall har stillastånd el- ler tillbakagång visat sig.

Massachusetts hade sedan långt till- baka fått sina kuststräckor kolonisera- de, inman nybyggarnes blickar vände sig mot den vackra sjön Quinsigamonds höga, skogklädda stränder, men alla ti- digare försök att befolka trakten, ut- gallra de täta skogarne och uppodla den feta jorden omintetgjordes här såsom på andra platser af indianernas vilda grymheter och förföljelser. Den röde mannen ville naturligtvis ej låta sig undanträngas från sina jagtmarker utan protester odi huru dessa protester togo gestalt och form, är allt för väl b^kant för att här ytterligare relateras.

nen t, men namnen på de kolonister, som först slogo sig ned nå'gra stenkast vester om den nämda lilla insjöns stränder vid en liten bäck, hvil- ken nu åtminstone inom sjelfva sta- den försvunnit ur invånarnes åsyn*, ha för alla tider sedermera varit framstå/- ende i stadens utvecklingsTiistoria och afkomlingar af en Curtis, en Harring- ton, Sairgent, Flagg och andra bygga och bo här ännu.

Åkerbruk och skogshan dtering voro naturligtvis då för tiden de enda nä- ringsgrenarne. Vid de små vattenfal- len i Blackstone river upprättades nå- gra sågverk och qvamar, men ingen af de industrier, som sedermera gjort sta-

* Blackstone River; den utgör nu aflopp för sta- di^us kloakleduiagar.

%

Gamla City Hall.

Uppförd 1S25. Nearifven l89.-t.

dea så väl bekant, påbörjades bär förr än ett godt stycke in på det nittonde århundradet. Är 1780 anlades visserli- gen ett spinneri och väfveri för ylle- varor, men detta existerade blott i tio

Old South Church.

Uppförd 17G3. Nedrifveo 1889.

år. Papperstillverkningen börjades bär 1793 och fabrikationen af mattor 1804; 1810 bygdes det första bomulls- spinneriet. 1828 blef efter fyra års ar- bete Blackstone-kanalen till Provi-

LEVI LINCOLN,

Worcesters förste mayor, 1848,

MASSACHUSETTS OCH WORCESTER.

dence färdig, oci sedan år 1835 jernvä- gen till Boston öppnats för trafik, voro de förnämsta hindren för stadens fram- åtskridande undanröjda. Från år 1722 hade samhället fått nöja sig med titeln "town", men hlef den 29 Februari 1848 inkorporeradt som stad. Den industri, som sedan hunnit få en så hetydande utveckling, nemligen jern- och stål- trådstillverkningen, påbörjades af Icha-

spinnerimaskiner, hvilka verk för en- dast få år sedan sammanslagits under en firma, samt Wheelocks ångmaskins- fabrik. Sedan har så småningom mång- falden af industrier tilltagit i stor skala och många storartade merkan- tila etablissement ha upprättats.

Statistiska uppgifter från år 1890 vi- sa att 144 olika industrier då här flore- rade inom 987 olika etablissement och

RUFUS B. DODGE.

Worcesters nuvarande mayor.

bod Washburn, och år 1868 organisera- des The Washburn & Moen Manufac- turing Co., som i regeln sysselsätter omkring 4,000 arbetare ensamt här i Worcester och hvars produkter utsän- das öfver hela verlden. Detta bolag har nu stora fabriker äfven i Waukeg- an, 111., och San Francisco, Cal. Unge- fär samtidigt tillkommo Cromptons och Knowles fabriker för väfveri- och

att i arbetslöner inom dessa fabriker samma år utbetalades $11,541,703. De nyttjade materialiernas värde uppgick till $20,994,852 och värdet af fabricera- de alster till $39,190,817. Värdet af de olika produkterna för nämda år voro: För stål och jern $8,984,067, skodon $5,472,417, ylleprodukter $1,374,857, ku- vert nära 1% mill. dollars och dess ut- om förekommo fem andra storindu-

i]

S v E N S K A R N E I W O R C E S T E R

strier, hvarriera tillverkande varor för öfver IV2 mill- dollars. Smärre fabri- ker utsända årligen alster för 17 millio- ner dollars och tänker man vidare pA omsättningen i de stora merkantila etablissementen, banker och andra af- färer, så visas tydligt att för en stad på 100,000 invånare står Worcester ovan- ligt högt i industrielt och merkantilt

bättre- nu synes inträda, en ändring som, det är att hoppas, ännu mera skall bidraga till stadens föi^ofran och till- växt.

Ända från samhällets tidigaste dagar ha dess invånare lagt sig vinning om art hos det uppväxande slägtet inplanta bästa möjliga kunskapsmått. Den för- sta skolan grundlades år 1726 af Jonas

CITY HALL. nörnsten lagd den 12 Sept. 1890. Invigd den 28 April 1898

hänseende. Ett sorgligt faktura, som dock ej får förbigås, är, att dessa indu- strier ha lidit ej så litet afbräck till följd af den svåra kris, som under de senaste 4 å 5 åren gjort sig kämbar öf- ver liela Förenta Staterna. Men lika säkert är också att en ändring till det

Rice, och 1755 upprättades af John Adams en klass i latinsk grammatik, inom hvilken han ledde undervisnin- gen, samtidigt med att han sjelf stude- rade juridik. Denne Worcesters andre skolmästare blef sedermera republi- kens andre president. I dag räknar

MASSACHUSETTS OCH WORCESTER.

staden ett 70-tal skolhus, och de högre läroverken, Clarks University, Poly- tedhnic Institute, Holy Cross College, Worcester Academy, Highland Military Academy m. fl., åtnjuta alla det bästa anseende.

Allmänna bihlioteket, som upprätta- des år 1859, anlitas flitigt ooh bjuder fritt den kunskapssökande på 108,500 band böcker samt en massa tidskrifter

ation, som eger. stadens vackraste kon- sertsalong, Mechanics Hall, der årligen en af landets största musikfester hållas, hvilka pågå en hel vecka, eger ett bib- liotek på 12,000 band. Andra bibliotek innehafvas af sällskap sådana som The Society of Antiquity, Law Library As- sociation, American Antiquarian Socie- ty, Horticultural Society m. fl., tillsam- mans 340,000 band.

O S

ca

<

och tidningar. För ungefär ett år se- dan ha för bibliotekets räkning från Sverige inköpts omkring 400 sven- ska böcker på rekommendation af in- geniörerna James Forsstedt och Karl Jansson. Worcester County Mechanics Associ-

O S

s

o

H W H

W S

O S H < Q h-l O CO

Att Worcester, liksom Brooklyn, N. Y., kan göra anspråk på att få kallas "kyrkornas stad", framgår af det fak- tum, att inom dess hank och stör fin- nas ej mindre än 93 platser för guds- dyrkan. Många tempel äro verkligt storslagna byggnadskonstens mäster-

SVENSK ARNE I WORCESTER

verk och nästan hva^i^ trosbekännelse finnes representerad.

Hemliga föreningar och andra under- Btödsorganisationer förekomma till ett antal af minst 300.

Af sjukvårdsanstalter må nämnas City Hospital och Washburn Memorial Hospital samt två anstalter för sinnes-

Allmänna parkanläggningar, uppta- gande en areial af 363 acres, finna vi både inom och utom sjelfva stadens gränser. 1 sjelfva hjertat af staden finnes den för de flesta amerikanska städer oumbärliga "Common" med sitt monument till åminnelse af fallne kri- gare, och på dess ve&tra sida reser sig

m < < .-)

CO

-< en

>

sjuka, den förnämsta, Worcester Luna- tic Hospital, högt belägen strax norr om Quinsigamond sjön, hvarifrån man kan njuta af den mest hänförande ut- sigt öfver sjön med dess många, klubb- hus, hotell och sommarbostäder i pit^ toreek villastil. På denna anstalt vår- das vanligen närmare 900 patienter.

med fasad åt Main st. en ståtlig granit- byggnad, den nu fullbordade City Hall, som invigts i år. Elm, In.stitute, Uni- versity, Crompton m. fl. parker äro an- genäma ooh lätt nådda tillflyktsorter, som under de behagliga sommarqväl- larne myllra af menniskor, de der trängta efter välbehöflig svalka efter

MASSACHUSETTS OCH WORCESTER.

9

den långa arbetsdagen i qvafva, röki- ga fabriker ooti der det bjudes på fri- luftsmusik en ä två gånger i veckan. "Laken" — som den täcka sjön Quinsi- gtamond i korthet får beta på veritabel Worcester-svenska — med sin Lincoln park utöfvar dock den största drag-

när fulla värdet, ty mecenater sådana som Stephen SalislDury, Edward L. Davis ooh Thomas H. Dodge ha skänkt staden betydande landsträckor för än- damålet.

För stadens hjelpbehöifvande indivi- der uträttas mycket godt, och huld och

< O*

<

»— I

0Q

em

tu >

ningskrafteu, och här finnas så väl fjvällar som söndagar sport och — "folkiif i banko".

Dessa parkanläggningar ha kostat staden lomkring 245,000 dollars, men denna summa representerar ej på långt

skydd skänkes dessa i flera gencon en- skild offervillighet uppförda hem. En sådan anstalt är Odd Fellows Home, upffördt på en hög kulle, med utsigt öfver en annan liten sjö, North Pond, och öfver det lilla driftiga Greendale.

10

SVENSKAR N E I \\' O K C E S T E R

en jemförelsevis ung stadsdel, som upi)- växi rundt Norton Emery Wheel Com- panys fabrik. Hem finnas äfven för ålderstigna män ocli qvinnor samt för vanartiga eller af sina föräldrar för- summade barn och ganska respektabla summor ha vid olika tillfällen hopsam- lats för behöfvande, å. andra platser i Förenta Staterna af sorgliga olyckor hemsökta mednienniskor.

Ett n.nt konstmuseum, tillkommet ge- nom framstående medborgares intresse för de sköna konsterna och genom de-

ning af J. P. Molins allmänt bekanta grupp "Bältespännarne",hvilket konst- verk oskadadt hitkora den 3 Oktober och omedelbart erhöll en förmånlig plats bland en redan respektabel sam- ling skuli>turarbeten. Allmänna omdö- met om den af svenskarne anskaffade gruppen är, att den är en af de vack- raste, som hittills skänkts tm onuseet och en heder för gifvarena.

Det är en allmänt känd sak, att in- tet land i verlden kunnat framalstra

BELMONT ST. ras stora offervillighet samt icke minst genom mr S. Salisbiirys berömvärda frikostighet, öppnades för allmänheten den 10 sistlidne Maj. och ertiålles af- giftsfritt tillträde dit hvarje lördag och söndag. Kring detta museum, hvilket visas å motstående sida, har på de senaMe veckorna svenskarnes intresse koncentrerats, sedan det lyckats en del intresserade landsmän att genom sud- skription anskaffa eu af sktilptören vid Nationalmuseum i Stockholm, profes- sor J. A. O. Nyholm utförd gipsafgjut-

SKOLHUS. -..a

så hastigt tillväxande större samhällen i massa, som här i den nya verlden va- rit förhallandet. Detta faktum har na- turli;?tvis sina väl grundade orsaker. Förenta Staternas fria konstitution, landets rika resurser, ryktena om Cali- fornias outtömlica guldskatter äro bl. a. de faktorer.somi främsta rummet bldi^- git att rigta den gamla verldens blic- kar på Amerika. Och den stora ström- men utvandrare från de europeiska länderna är det, som gjort landet till hvad det är. Ät den jord'brukande kläs-

11

12

S V E N S K A R N E I W O R C E S T E R

sen ha ofantliga landområden upplå- tits, dels fritt, dels på vilkor, hvilka knappast något annat land förmått el- ler — förstått ei^bjuda. Hade den sven- ska regeringen för länge sedan, medan kraftiga, villiga armar funnos att till- gå i massa, tänkt på att åt landets sö- ner på billiga vilkor utbjuda landsträc- kor i de norrländska provinserna, så hade med all säkerhet förr Norrlands

för att förmå sönerna och döttrarne af ett land, som sjelft eger resurser nog för långt större befolkning än dess nu- varande, att stanna inom sina egma landamären, i stället för att öda sina bästa krafter till fromma för andra länders utveckling. Amerika har sina invandrare att tacka för mycket, men på samma gång också och säkert i för- sta rummet de lagstiftare, som haft

ST. PAULS

En af Worcestens v rika skatter blifvit lättare tillgängli- ga och flinka ihänder hade satts i till- fälle att inom fäderneslandets gränser idogt arbeta för uppodlandet af egna torfvor. Nu då bristen på tillgänglig arbetskraft, synnerligast inom jord- bruket och bergshandteringen.Sveriges vigtigaste binäringar, år efter år gör Fig allt mera känbar, ha vederböran- de ändtligen vaknat upp cch insett, att kraftiga medel borde sökas cch finnas

CHURCH.

ack raste kyrkor.

insigt och förutseende nog att taga kraftiga och praktiska mått oöh steg för sitt lands bebyggande och uppod- ling. Europa och icke minst Sverige har mycket att lära denitaf, men här är ej meningen att orda derom och för- fattaren anhåller om öfverseende för den lilla gjorda afvikelsen, som dock af lätt begripliga skäl ej kan anses allt för malplacerad.

Den jordbrukande invandraren har

MASSACHUSETTS OCH WORCESTER.

13

styrt stegen vesterut och nöjd och be- låten med sin lott börjat uppodla och rödja de åt honom upplåtna landområ- dena. Hvarje sann amerikansk med- borgare ger också den dag i dag är de flitige jordbrukarne i Vestern allt det erkännande, de så väl gjoa-t sig för- tjenta utaf, för de betydelsefulla inlägg dessa gjort i landets utvecklingshisto- ria. Icke är det afkomlingarne af pu-

ska länderna anses som det mest önsk- värda element och deröfver kunna vi som barn af samma land i sanning känna oss stolta.

Må vi dock aldrig glömma, att äf- ven en annan klass af invandrare från de nordiska länderna mägtigt bidragit till ofvan nämda erkännajide, nemli- gen handtverkare ooh fabrilcsar'betare samt sist men icke minst, våra egna

STATE MUTUAL LIFE ASSURANCE CO'S BYGGNAD.

ritanerna, icke är det den om sin vär- dighet måne, på fädrens torfva fast- \'uxne farmaren i New England, som lånat sig till detta stora, fruktbärande arbete. Nej, det är de senaste 50 ä 60 årens invandrare, bland dem i icke ovä- sentlig grad nordbor, hvilkas mödor derute krönts med framgång ooh den omständigheten, att ögonen öppnats för sanningen häraf, förklarar till stor del hvarför invandrare från de nordi-

landsmaninnor de dugliga ooh omtyck- ta svenska tjensteflickoma. Dessa klasser invandrare ha naturligtvis strömmat till städerna, der bästa ar- betstillgången funnits, och dessa stä- der ha ej blifvit, hvad de äro, om ej sikickliga europeiske arTsetare bidragit att gifva den amerikanska industrien det uppsving den nått. Så är förhål- landet inom Woroester och vi skola sättas i tillfälle att i ett senare kapitel

14

TRIUMFBÅGE

vid 200 årsfesten den lö okt. 1884.

utförligt visa, att det synnerligast va- rit och är svenska arbetare i ordets fullaste bemärkelse af högre eller lägre bildningsgrad men alltid med samma kända ärliga flit, redbarhet ocli arbets- ifver, som skänkt must och märg till samhällskroppen. Äfven dessas sträf- vanden ha blifvit erkända och många af dem ha lyckats svinga sig upp till

mera inkomstbringande förtroende- platser, än de näppeligen under samma tidrymd kunnat nå i Sverige. Det är den svenske arbetarens historia i Worcester vi här framlägga, vare sig han nu arbetat på det kyrkliga, socia- la, kommersiella, industriella eller li- terära området.

KAP. II.

De förste svenske banbrytarne.

J' nordtons skaplynne finnas vissa karaktersdrag, som nedärf ts genera- tion efter generation, och ett beteck- nande karaktersdrag är längtan efter äfventyr och lusten att se Sig omkring i verlden — ett arf, ihelt säkert, från vikingatider. Att niordbons vikinga- lynne varit en mycket vigtig faktor vid emigrationsströmmens framryckande åt mindre kända länder, kian ej bort- dlsputeras och då anan iblanid frågar sig (odh det är mimsann ej sällan): "Hvaid skulle den eller den thär att gö- ra, han kunde väl iha det 'bra jiog der hemma?" eller dylikt, så är utan tvif- vel frågan lätt besvarad, om man tän- ker på, att detta nordiska karakters- drag qvarlefver odh fortplantas hos oss än i dessa dagar. Oftast är detta dock icke orsaken, utan är den när- mast att finna i sökandet efter en bätt- re utkomst. Bref från dem, som först kommit 'hit, ha meddelat, att brefskrif- varne "hade det siå ibra", ryktet derom har sprid ts från bygd till bygd, och nedskrifvaren af dessa anteckningar, sjelf bergslagsbarn, har ofta varit i till- fälle se arbetsglfvaire och deras tjenste- män skaka på ihufvudet åt "Amerika- fehern" oöh höra dem åt den mången gtång temligen hurgna bruksarbetaren rigta varnande allvarsord, af in- nehåll att ihan hade det så hra han kunde önska sig och ej hörde kasta sig in på okända, äfventyrliga stigar. Men det har ej hjelpt. Febern har gripit mer och mer omkring sig och den ena skaran bruksarbetare efter den andra

har styrt kosan hit och i allmänhet funnit, hvad han sökt, ofta mera, säl- lan mindre.

Bruksarhetarne från Vermland äro här leigio, men från denna på masug- nar, smedjor och koLmilor så rika pro- vins kommo ej de första invandrarne hit. Hvad dref väl en sextonår^g gos- se från Bohusläns kala skär att styra färden hit? Månne ej på djupet af detta unga, oerfarna hjerta fans en längtan efter äfventyr, en hrinnande åtrå att se andra länder; der fans tro- ligen, med ett ord sagdt, vikingablod. Och hvarför Skulle ej detta slags blod strömma i ådipoma på en bohusläning och med oemotståndlig magt locka ho- nom ut? Helt naturligt, ty Bohuslän har ännu sina vikingar, ej af det er- öfringslystna slag, som för tusen år se- dan med kraftig hand styrde draken genom skummande våg mot främman- de strand, utan djerfva, i fredliga värf sysselsatte, och med sin knappa ut- komst oftast nöjde fisikare, härdade na- turer, som ej sky faran och nästan dag- ligen blicka döden i ansigtet.

Under gamla regementshusets i Ud- devalla tak föddes den 9 September 1849 den sedermera öfver hela Förenta Staterna 0€h i Sverige bekant vordne musikhandlaren och kompositören Carl F. Hanson. Här är ej rätta plat- sen att orda om hans i vida kretsar kända musikaliska talang. Derom längre fram i ett särskildt kapitel för detta ämne. Här vilja vi blott nämna, att hr Hanson år 1868 i Septemiber må-

10

SVENSKA RNE I WORCESTER.

nad kom till Worcester och, så långt vi kiinuat utröna, var han den förste svensken här. Han artoetade här un- der de första åren såsom pianostämma- re, tills han började egen affär som natt ett godt uppsving och hvari hans två söner numera äro delegare.

Ryktesvis meddelas, aitt en svensk varit bosatt här före hr Hanson, men alldenstmid hr Hanson under första ti- den af sin vistelse ej anade, att så var

här en liten anspråkslös verkstad för tillveTkning af eldvapen, och denna fa/- hrik utvidgades efter hand, tills den antog omfatta-nde proporticxner ocih många hundra land&män ha hos den driftige fabriksidkaren icke blott fun^ nit en go-d utkomst utan äfven emel- lanåt en till och med på 70- och 80-talet ovanlig arbetsförtjenst. Till följd der- af var det helt naturligt att, då fabri- ken år 1891 flyttades till Fitchburg, nä-

MUSIKHANDLAREN CARL F. HANSON,

Den iöiste svenske man i W«)riester.

förhåJlandet, ej heller några ännu lef- vande, nästan samtidigt med hr Han- son hitkommande, landsmän veta att förtälja något härom, kan trots träget frågande hit och dit inga bestämda underrättelser derom erhållas. Men flera norrmän funnos här före hr Han- son och bland dessa har i synnerhet en gjort sig så mycket känd både bland svenskar och amerikaner, att detta ger oss fullt skäl att ej utesluta honom. Iver Johnson, som han hette, började

stan samtlige der anstälde arbetare el- ler så många, som ej voro med allt för starka band fastade vid vår ©taxi, med- följde den icke utan skäl omtyckte ar- betschefen till hans nya verksamhets- fält. Sedan fabrikationen af bicyklar . nlått ett sådant ofantligt uppsving in- om hela landet, har Iver Johnsons till- verkningar af detta slags moderna fortskaffningsmedel vunnit en hedran- de popularitet. Aktad och hedrad af- led Iver Johnson i Fitchburg år 1895

DE FÖRSTE SVENSKE B AN BRY T AR NE

17

och faljriksrörelsen drifves fortfaraiude af hans arftagare under samma namm samt förestås af sonen F. I. Johnson. Blamd öfrig^a norrmän, som li'kaledes tidigt anlände hit.märktes Martin Bye, G. Säther, C. Guiadersen, Christian Gunder m. fl., hvilka efter de första svenskarnes ankomst hit Vänskapligt ooh flitigt umgingos med dessa.

Kort efter det hr C. F. Hanson in- träffade i Worcester eller på hösten år 1868 ankommo Sven Pålson ooh An- dens Persson från Höganäs. Ett säll- skap på elfva höganiäsare hade lemnat fäderneslandet den 28 Sept. 1868 och ankommit till New York den 19 Okt. De två 'här nämda fortsatte derifrån resan till Boston, der de möttes af en i Gardner bosatt morbroder till Pers- son, som förde dem till Worcester och hjelpte dem att erhålla ai''bete i sitt yr- ke, krukmakeri, hos F. B. Norton & Co. på Water st.

Sven Pålson är född i Höganäs den 22 Maj 1847 och började der lära till- verkningen aif lerkärl redan vid 12 års

som han skötte på ett berömvärdt sätt, tills amerikafebern anigrep ihonom och han styrde kosan hit. Den 24 Oktober 1868 började hans arbete vid Norto-ns

Sven Pålson.

ålder samt blef utlärd vid 17 år. Un- der de derpå närmaste fyrai åren inne- hade han anställning so^m biträde vid försäljningen af Höganäs Lerkärls- fabriks tillverkningar, en befattning,

Jennie Pålson,

Det första barn födt af svenska föräldrar i Worcester.

lerkärlsfaibrik, men då efter fem år denna industri började visa betäuikliga tendenser att efterhärma kräftans gång, började Pålson experimentera med tillverkningen af smergelhjul, och dessa hans första experiment voro ro- ten ooTi upphofvet till att Nortons Pot- tery Works sedermera förändrats till den nu så blomstrandei fabriken i Greendale för tillverkning af smergel- skifvor. 1877 flyttade hr Pålson till W. SterliUig, mem återkom till Worcester 1881 och ar'betadei hos Norton i två år. Derpå flyttade han år 1883 tillbaka till W. Sterling, uttog patent på sin till- verkning, som han kallade "The Ster- ling Emery Wheel", ooh stannade der tills år 1887; bodde derpå i Norwich. och Bridgeport, Conn., samt kom så 1891 till Philadelpihia, Pa., der han nu förestår en smergelskifvefabrik i Pas- chall, en af Philadelphias förstäder,och der han hoppas att stanna för återsto- den aif sin lifstid. Hr Pålson har i sommar dfer nere låtit uppföra ett ele- gant hus, hvari han nyligen inflyttat

18

SVENSK ARNE I W OR C ESTER

och han trifves utomordentligt väl der samt gör en och annan gång ett besiik hos slägtingar och mångåriga vänner härstkdes. Den 27 Maj 1871 ingick Pål- son äktenskap med en syster till hr :iohn Jesppson och den 2 April 1872 föd- des makarnes dotter Jennie. hvilken var det första barn af svenska föräl- drar.som fötldes inom Worcesters hank och stör.

Pålstms reskamrat Anders Persson, hvilken som ofvan nämts äfven erhöll arbete hos F. B. Norton & Co., föddes i Höganäs den 21 Dec. 1841 och lärde äf- ven han lergodstillverOtningen der. Han sta;nnade endaet något öfver ett år i Worcester. Han är nu ensam inne- hafvare af Bangor Stone Ware Co. i Bangor, Mc.hvarest han bedrifver till- verkning af alla slags drejade och pres- sade stenkärl, glacerade och oglaserade lerkärl, lampglas och andra glasvaror och har två väldiga brännugnar. Pers- och har två väldiga brännugar. Pers- son har tillhört frimurame i 27 år och är inne^hafvare af 32: dra graden inom denna höga orden.

Anders Persson.

På samma båt, som öfverförde de två iiämda landsmännen till den nya verl- den, befann sig bland andra äfven Bengt Engström, hvilken dock seder- mera i många år varit bosatt i Con-

aecticut, men nu är anstäld vid Nor- tons fabrik i Greendale.

Nilgot senare samma åi-, 1868, an- kommo från Charlestown, Mass., två andra höganäsare, nemligen Gustaf Ahlström och John Wennerström. Den 29 April 1869 hitkom John Jepp- son och Jahn Engstnim, också från Höganäs. De landstego i New Yot% den 26 April, samma dag som Engström fylde 25 år, efter eii 16 dygns resa från Liverpool med Cunard-liniens ångare "Tripoli".

John Jeppson.

John Jeppson föddes i Höganäs den 1 Juli 1844 och 'hade äfven han i lik- het med öfri'ga derifrån först hitkom- mande landsmän lärt lerkärlstlllverk- ningen. 1 Rings derstädes välkända verkstad erhöll han sina första läro- spån. Är 1873 lemnade Jeppson den anställning han genast vid hitlkomsten erhållit vid Nortons Pottery Works, och flyttade till Taunton, Mass., der han stannade i fyra år ooh kom derifrån till Portland. Me. På dessa platser sysselsatte han sig med finare lergods- och fajanstillverkning. fl>'ttade från Portland till W. Sterling ooh derpå

DE FÖRSTE SVENSKE BANBRYTARNE

19

1880 tillbaka till Worcester och Nor- tons. Norton Emery Wheel Company, i »hvilket mr Jeppson sedermera blef aktieegare, inkorporerades år 1885 ocli en tid förut hade Jeppson utsetts till fabrikeos superintendent. 1886 flytta- des fabriken från Water st. ut till Bar- bers Crossinig, der den under de senare åren betydligt utvidgats. År 1880 bör- jade Jeppson ookså försöka sig på till- verkningen af smergelbjul och. har han sedermera genom trägna experiment lyckats göra bolagets faibrikat så an- sedt, att detta vunnit de amplaste lof- ord från nästan hvarje industrilanid på jordklotet. 165 arbetare, de flesta sven- skar, ifinna nu vid denna fabrik sin goda och säkra utkomst och två af des- sa, C. M. Anderson och Fritz Fall- ström, äro förmän.

Är 1872 ingick hr Jeppeon äktenskap med en syster till Magnus Ahlström, ihvilken äfven hitkom 1869, och kunde sålunda herrskapet Jeppson i fjol fira sitt silfverbröllop. Enda barnet, sonen

John Engström.

George, född den 14 April 1873, innehar äfveni anstiällning vid fabrikien och årt;erkoim för några månader sedan ihit efter en genomgången ett-årig kurs i mineralogi och bergsvetenskap vid Bergsskolan- i Stockholm. Jolin Jepp-

son är medlem af frimurareorden, Odd Fellows, Svenska Inigeniörsföreningen i Worcester och Sv. Ev. Luth. kyrko^ församlingen, inom hvilken sså väl hiaai som hans fru visat sig mycket aktiva samt derför blifVit vai'mt afliållna ocih uppburna, hvilket noga märktes, då de, soim ofvan nämts, firade sitt silfver- bröllop. 'Hr Jeppson har under många år varit kassör för The Swedisih Pub- lishiug Co. och i tre år president för Scandinavian Co-operative Drug Co.

Mrs. Maria Holter,

född Frodicjh,

Den första svenska qvinnan i Worcester.

I Juli månad 1869 ankom Johan Peter Wärme, d'en förste vermländingen, till Worcester efter en tre månaders segel- tur från Norge till Caiiiada, och i Augu- sti kom Philip Styffe, anstäld Ihos Nor- ton Emery Wheel Co., samt Maria Fro- diigh, båda från Höganäs. Maria Fro- digh var den första svenslka qvinna, som ankom till Worcester; hon blef åa* 1875 gilft med norrmannen Peter Hoi- ter, hvilken -hiitkom i November 1869. I Oktober samma år kom Magnus Ahl- ström med fru och två döttrar, den ena sedermera giift med förråds förval tåren hos Washburn, & Moen Mfg Co., ihr John E. iSvanström, den andra med lit- geniör J. O. Emanuel Trotz, superin- tendent för samma holags stålverk i Quinsigamond.

20

SVENSK AR NE I WORCESTER

Saimma år kom äifven Audrew Malm, janitor i Led^ st. skolan, och under de tre å fyra närmast följande åren l>o- satte sig härstädes John Fyrberg, L. P. Norberg, I^rs Lundin, Alexander Ek- lund, Arvid Johnson. Mauritz Johnson, A. Smith, Claes Ekblad, GusUf Sten- maai, Johan Nilsom, J. G. Kohlström, Hans Trulson, Charles Henrikson, brö- derna Gustaf , Magnus och Andrew Fyr- berg, Gustaf EUström m. fl.

Peter Holter.

Gustaf Ellström, hvilken var en bland de förste vermländingar, som hitkomrao, är född vid Räxed bruk den 5 Juni 1851. Sedan 'han genomgiått folkskolan, ai-betade baii vid bruket som lancashire smed och reste till Amerika vid 21 års ålder samt anlän- de till Worcester den 18 Sept. 1872. Här började han, lära pistolsmedsyrket å Iver Johnsons verkstad och blef redan år 1875 förman, hvilken befattning hau endast med en kort tids afbrott inne- hade i tjugu år eller tills år 1895, då han blef assisterande superintendent för Johnsons stora fahrik i Fitchburg. Sedermera blef han i Juni 1896 "general superintendet", deu' befattning, han nu innehar. Under sin vistelse i Worcester vann mr Ellström stor po- pularitet och innehade många förtro-

eiideplatser. 1884 invaldes han till sty- relseledamot i Swedish Mercantile Co- operative Co. (Svenska Handelsbola- get) och utsågs samtidigt af styrelsen till bolagets kassör. Samma år var han kassör äfven i föreningen Mystic Bro- thers och följande år blef han kassör inom svenska begrafningsplatsförenin'- gen, hvilken befattning han innetiade i två år. Derefter valdes han till pre- sident för Heimdall Asscciates, hvilken förening nu är känd under namn af Massasoit Tribe, Improved Order of Red Men. Från den 8 Jan. 1888 till Juli månad samma år var han presi- dent i Svenska Handelsbolaget, från hvilken befattning han då resignerade och flyttade strax derefter af helso- skäl med sin familj till Den ver, Colo. Efter fyra månaders vistelse derstädes återkom hr E. till Worcester och bör- jade herrekiperingsaffär i nr 212 Main at., men återtog år 1889 sin förra plats hos Iver Johnson som förman. Då fa-

Magnus Ahlström.

briken 1891 flyttade till Fitchburg var Ellström en al de många, som bröto upp och följde Johnson dit. Är 1892 valdes E. till kassör i Skandia Co-ope- rative Co. i Fitchburg och innehade

DE FÖRSTE SVENSKE BANBRYTARNE.

21

denna position i fyra år. I början af innevarande år valdes lian till presi- dent för samma bolag och bar nu i fy-

Mauritz Johnson.

ra år varit kassör vid Svenska Sjuk- hjelpsföreniuigen i FitCbburg.

Gustaf Stenman.

Oaktadt endast ett fåtal svenskar fans här i Worcesiter år 1869, kom det dock redan detta år till sammanslut- ning dem emellan. Ordet rangskilnad

förekom ej i deras ordförråd, den ene var så god som den andre och då de möttes i ihvarandras hem var allt idel gemytlighet oc!h trevnad. Maa kände hvarann bättre, lärde sig att mera för- stå hvarano och följden blef naturligt- vis, att man stod på god fot med b v ar- and ra. Då man den dag i dag är träf- far tillsajntmans med några af dessa de första svenska pioniererna här,/hör man idel angenäma minnen från "den gam- la, goda tiden" upfprepas och liksom i andanoTn åter upplefvas. Ofta hör man dervid sådana yttramdea som att "nu äro vi för många och för mycket splitt- rade för att kunina njuta af ooh åstad- komma godt kamratskap och en så mönstergill sammanhållning som förr",

Gustaf Eliström

d. v. s. orden falla sig ej precis så, men man kan dock lätt förstå att sådan un- gefär är de gamle pionierernas mening. Oc'h att detta är i visst fall rätt, torde vara svårt att förneka, ty niog gifves det alltför ofta exempel på, att den ena vill sträfva åt ett håll, den andre ät ett annat, hvilket ju är helt naturligt, då så många olika element finnas.

Så långt oöh omsorgsfullt vi for- skat tillbaka,ha vi funnit, att den första förening, soim uppstod bland landsmän-

22

SVENSK A II X E 1 W O R C E S T E R

nen var en sångförening, en helt natur- lig sak med tanken på svenskames ner- ärfda kärlek till sång. Hrr G. Ahl- ström, John Jeppson, John Engström, Philip Styffe och O. Wennerström bil- dade sålunda kort efter ankomsten hit en qvintett och ehuru knappast annat umgänge fans för landsmännen än det inbördes dem emellan, hände det dock ofta, att denna qvintett lät höra sig bland amerikaner och tyskar, hvilka

Nästa organisation var "The Scandi- navian National Singers", bildad år 1873 med hr C. F. Hanson till ledare. Denna kör var på den tid af två år.som den existerade, mycket lifskraftig, höll väl besökta och omtyckta konserter i Meohanics Hall och i närliggande stä- der Kimt fick till ooh med äran att genom hr Hansons inflytande uppträ- da på en af Worcesters stora öfver hela landet kända musikfester.

mycket fäste sig vid och uppmuntrade deras sträfvanden.

Är 1871 bildades en skandinavisk li- terär förening, som inom sig hade en sjukkassa ooh en tjugu man stark sång- kör. Sven Pålson var dess ordförande och John Engström sekreterare ooh skattmästare. Då föreningen efter två år hunnit till ett medlemsantal af 75, uppstodo inbördes tvistigheter mellan norrmännen och svenskarne och de för- ra bildade en annan förening, till hvil- ken en del svenskar slöt sig.

Redan år 1876, då på frihet&dagen d. 4 Juli 'hundraårsfester till åminnelse af Amerikas befrielse från engelskt her- ravälde öfver hela landet firades, visa- de svenskarne, att de som sanna patri- oter följde med sin tid, i det att de då deltogo i den stora paraden, som här egde rum sagda dag. En gammal och ansedd amerikansk tidning för den 5 Juli samma år säger härom, att deoi vagn (float), som representerade sven- skar, norrmän och danskar, var den smakfullaste i hela paraden. Midt på en 14 fot lång, 8 fot bred ooh 51/2 fot hög plattform var en i de svenska fär-

DE FÖRSTE SVENSKE BANBRYTARNE.

23

gerna dekorerad tron uppsatt, hvarå frihetens gudinna, som representera- des af fröken Selma Ahlström, seder- mera gift med ingeniör E. Trotz, satt i- klädd de svenska färgerna och hållan- de i handen ett baner, hvilket å erna sidan var prydt med det svenSka riks- vapnet och å den andra med ett vikin^ gaskepp styrande kurs mot Amerika odh försedt med inskriften: "America discovered A. D. 1000". Framför gud- innan stodo representanter för Sverige, Norge och Danmark, iklädda smakfulla

guirlander i blått och gult och syntes der dessutom i väldiga bokstäfver or- det Scandinavia. Vagnen drogs af fy- ra stiligt munderade hästar, hvilka leddes af personer i svenska och norska nationalkostymer. Hela antalet lands- män, som vid denna tid funiios i sta- den uppskattas till högst 200.

Mera kunde här ordas om dylika fall, då svenskarne kunnat "visa, a;tt enig- het och sammanhållning dock kan å- stadkoTnmas till och med i en senare tid, men alldenstund de tillfällen, då

SVENSKARNES DELTAGANDE I PARADEN

den 4 Juli 187G.

uniformer, liknande dem från dessa länders arméer och flottor. Dessa mar- tialiska figurer höllo hvardera en stör- re flagga, det lands de hvar för sig representerade. Ä plattformens bakre del stodo Alfred Joihnson, Edvard Hammarström och N. Pedersen, hvar- dera representerande John Ericsson, A. Thorwaldsen och Ole Bull. Utefter plattformens båda långsidor hängde

svensk-amerikaner på ett aktnings- värdt och uppseende väckande sätt del- taigit i parader liknande dem nyss nämida, tillhöra, denna senare tid, anse vi det bättre omnämna dem i ett särskildt kapitel, synnerligast som det nu torde kunna anses vara nog ordadt om de första svenskarnes hitkomst och deras första åx härstädes.

KAP. III

Kyrkoförsamlingar»

=>>»:«

1^ IKSOM staden Worcester i sinhel- 1^'^' het blifvit rikt välsignad med kyr- kor, så bar det också i jemförelsevis li- ka ri'kt mått blifvit sörjdt för den del af 'våra laiidsmaninnor »och landsmän, hvilka hungrat ooh törstat efter and- lig spis odh kunna de nu bland sex oli- ka religionssamfund välja den, som bäst passar deras mak och själs- rigtning. Nio kyrkoförsamlingarexiste- ra och "hafva nästan samtliga iblifvit i 6tåml att förse sig med egna tempel. Dess utom finnes en svensk fnälsnings- armékår, som väl hvarje afton på sta- dens förnämsta gata, Main st., uppträ- der med flygande fanor ooh klingande spel, men någon tillslutning i mäi^^bar grad har ej denna kår lyckats erhålla bland vårt folk, elhuru den nog för ett par år sedan bland sig räknade flera proselyter, än hvad nu är fallet.

Den första predikan, som någonsin hölls i staden Worcester på svenska språket, var af en luthersk prest från Boston, hvilken en och annan gång i början på 1870-talet hitreste för att in- för det dåvarande fåtalet landsmän förkunna ordet, men till någon orga- nigation kom det ej förr än i senare hälften af samma årtionde, då metodi- sterna började sammansluta sig. Det o- aktadt lades grunden, såsom längre fram skall visas, tidigare till den första lutherska kyrkan å Mulberry st. än till någon annan kyrkoförsamlings helgedom.

Svenska Ev. Luth. Gethsc- mane församlingen.

Den Svenska Ev. L.uth. G-etihsemane församlingen, hvars vackert belägna kyrka är uppförd å Mulberry st., emel- lan Prospect ooh Central strs., organi- serades den 2 Augusti 1881. Om hen- nes stiftelse heter det i en försam- lingskrönika: "På sommaren 1881 verkade härstädes theol. stud. C. M. Esbjörn från Philadelphia, Pa. (nume- ra theol. doktor och professor, boende i Marshfield, Oregon) med Guds ords predikan ibland landsmännen. Såsom en frukt deraf blef hufvudsakligast ge- nom nämde studerandes försorg denna församling stiftad". Organisationsmö- tet hölls "in the vestry of the Old Siouth Ohurch", då belägen hvarest nuvaran- de City Hall är uppförd. Ur protokol- let, som är dateradt den 2 Aug. 1881, göra vi följande utdrag: "Efter det högtidlig gudstjenst med nattvards- gång blifvit hållen och sedan vics ord- föranden för New York konferensen af Skand. Ev. Luth. Augustana Synoden i Norra Amerika, pastor C. F. Johans- son från Boston, Mass., anropat Gud om välsignelse öfver det verk, som fö- rehades, ooh med några ord framstält betydelsen af medlemsskap i en sv. luthersk församling, blefvo af theol. stud. C. M. Esbjörn från Philadelphia, Pa., namnen på dem. som tillkännagif-

K YR KO FÖRSAMLINGAR.

!25

vit sin afsigit att sammansluta sig i en svensk evangelisli luthersk församling, upplästa. — Derefter, sedan pastor C. F. Johansson blifvit vald till ordföran- de och C. M. Esbjörn till sekreterare, fattades enhälligt följande resolution: "Alldenstund en önskan uppstått hos so^mliga bland oss svenskar, boende i Worcester, Mass., att få Ihafva Guds ord och sakrament stadigt ibland oss; och alldenstund vi redan i vår barn- do'm genoim det ^heliga dopet 1 Kristi fiörsamling enJigt den evangelisk-lu- therska bekännelsen blifvit upptagna och sedan vid -moignare år mer och mer lärt känna denna bekännelse såsom en kort octi klar samimanfattning af Guds heliga ord; beslutadt: att vi un- dertecknade svenskar, bosatta å näm- da ort, sammansluta oss till och här- med förklara oss utgöra en evangelisk- lufhersk församling." Det af Auigu- stana Synoden på dess årsmöte i And- over. 111., 1870 antagna förslag till för- samlinigskonstitution framlades till he- handlinig och genomgicks stycke för stycke, hvarefter det med några smärre ändringar oöh ifyllningar antogs så- som ett helt. Konstitutionen tillsam- mans med ofvanskrifne resolution un- derskrefs af 30 personer, hvil-ka sålunda jemte de 17, föräldrarne åtföljande barnen kunna anses såsom församlin- gens grundläggare.

Dessa personer Voro: Swen Ander- son, rars Eva Bäckman, Charles Bäck- man, Johan August Magnusson med hustru Albertina och ett barn, miss Betty Lena Magnusson, Nils Nilson Hellström, Carl Ludvig Hendrikson med hustru och ett barn, Johan An- derson med hustru och två 'barn, Jo- han Sällström med hustru Harnia Sofia och fem barn, Bernhard Wärme med husifru Johanna och tre barn, Johan Norström med hustru Emilia och två barn. Carl Bergström, Johan Johans- son och Carl August Samuelson, samt vid en senare session den 18 Aug. 1881, Charles G. Nilson med hustru Mimmie och tre barn, Swante Anderson. Au- gust Walfrid Hjelm samt misses Asse- rina Nilsoo, Johanna Bengtson. Stina

Bengtson, Thilda Johnson och Mary Friberg.

I kyrkostyrelsen invaldes: Såsom diakoner: Johan August Magnuson ooh John Sällström för tre år, Sven Anderson och Bernhard Wärme för två år och Carl August Samuelson för ett år. Såsom kyrkovärdar: Carl Ludvig Henrikson och Charles G. Nilson för tre år, Johan August Magnusson och John Sällström för två år och Swen Anderson för ett år. Ett af församlingens första bekym- mer blef anskaffandet af en ©gep guds- tjenstlokal, ty nu sedan man så oiför- behållsamt uttalat sin hållning rörande den kyrkliga bekännelsen och obetin- gäidt stält sig såsoim en sjelfständig organisation, "som stadigt ville vid- blifva den evangelisk-lutherska tros- bekännelsen" var föga uppmuntran att •hoppas från de reformerta samfundens sida. Redan på mötet den 18 Augusti upplystes, att tiden, under hvilken "the vestry of the Old South Ohurch" stode till församlingens förfoigande, med nämda månads utgång vore förlupen. Vid samma tillfälle gåfvos derför tras- teerna i uppdrag att anskaffa ny guds- tjenstlo'kal samt se sig om efter lämp- lig byggnadstomt för en kyrkobyggnad, och "då de finna, att något bestämdt i saken kan företagas, sammankalla församlingen till sockenstämma". Ät stud. C. T. Sandström uppdrogs att på- börja subskription för medels anskaf- fande för en kyrkobyggnad. Gudstjen- sterna höllos tills vidare i en Hall å 195 Front st. iSamtidigt börjades med veckogudstjenster i Quinsigamond. På extra stämma den 17 Juli 1882 beslöts att anskaffa byggnadstomt å Mulberry st., och bemyndigades trusteerna, hvil- ka jemte stud. C. T. Sandström och J. A. Norlin invalts såsom byggnadsko- mité, att "gå till verket ooh bygga kyrka" s'å ynart $3,000 samlats utöfver kostnaden för kyrkotomten. Huruvida komitén lyckades anskaffa denna sum- ma, förmäla ej protokollen, men med

•J<)

SVENSKARNE I WORCESTER

kyrkabygge grep man sig dock modigt an på hösten 1882. Arbetet bed ref s med såxlan ifver, att församlingen re- dan vid jultiden kunde hälla sina guds- tjenster i kyrkans undervåning. Denna försågs med temporärt tak ooh inred- des samt användes tills vidare till guds- tjenstlokal. På årsstämman 1883 rap- porterade byggnadskomitén, att en

Johnson, ordförande och kassör för bygguadskassan, Gustaf EUström, James Forsstedt, Hans Trulson och John Jeppson samt en subkomité, hvil- ken skulle öfvervaka arbetet, beståen- de aif: Iver Johnson, pastor M. J. Eng- lund, Chas Frodigh och Chas Ellström. Vid mötet den 28 Sept. 1883 upplystes, att anbud och kostnadsförslag inkom-

Sv. Ev. Luth. Gethsemane kyrkan.

skuld på något öfver $1,000 hvilade öf- ver församlingen. Trots denna skuld ocb de redan gjorda kraftansträngnin- garue och känbara uppoffring'ar be- slöt församlingen i Augusti månad samma år att gripa sig an med full- bordandet af det sålunda endast delvis påbegynta kyrkobygget. Ny byggnads- kom ité tillsattes, bestående af: Iver

mit från fyra i staden boende byggmä- stare, men. att intet af dessa anbud kTinde antagas eller något kontrakt uppgöras med mindre $1,000 utöfver den genom subskription insamlade summan kunde garanteras. Frivilligt erbjödo sig då följande personer att förskottera summior som följa: Iver Johnson $50, C. T. Sandström $50,

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

27

Chas. Styffe ?50, C. L. Hendrickson $50, Joiin Jeppson $50. A. Bolin $50, Hans Trulson $200, pastor M. J. Eng- lund $50, Herman Nilson $50, Fredr. Nilson $100, Ohas. Nilson $50, Gust. Erikson $50, Otto Emil $50, Wilhelm Anderson $50, P. Welin $50 och Chas. Fi'odigh $50.

Byggmästaren Urg«l Jaques' anbud å $4,805 antogs oöh uppgjordes med honom kontraktet om den egentliga kj^rkobyggnaden.

Om det arbete, den möda odh upp- offring och de bekymmer, som voro förenade med models anskaffande för detta byggnadsföretag, om hvars full- bordande det förnämligast ålå,g bygg- nadskomrtén att bära omsorgen, vore det på sin plats, att här lemna ett ut- förligare omnämnande, men som den- na historik då blefve allt för vidlyftig, måste vi åtnöja oss med att blott på detta sätt erinra derom. De utförde, dessa män, som stält sig i spetsen för ett företag, hvilket icke ens ibland de genom stridiga religionsåsigter sking- rade landsmännen ännu rönte någon allmännare uppmuntran, en lifsger- ning. som 'hugfäster deras namn bland Worcesterkoloniens svenskar oCh med rätta ristar deras minne djupt i hvarje sann lutherans tacksamma hågkomst. De tillsammans med de banibrytare, som under denna grundläggningens tid anslöto sig till församlingen, ådagalade genom sitt nit, sin oegennytta odh si- na uppoffringar en kärlek till sitt folk och en omsorg oim dess andliga väl, som berättigar dem till ett omständli- gare erkännande, än som genom denna skiss kan komma dem till del. I pro- tokollet, som fördes vid årsstämman den 19 Januari 1884, nämnas särskildt herrar Iver Johnson, John Jeppsoin, James Porsstedt och Hans Hanson (?) såsom hafvande vistat synnerligt intres- se för det pågående kyrkoarbeitet.

Huru församlingen vid denna tid var an^krifven bland den amerikanska be- folkningen förmäles i en rapport från ordföranden, deri han bland annat sä- ger: "Jag har bland amerikanerna funnit den åsigten göra sig gällande.

att de, som ej vilja ansluta sig till nå- got af de reformerta kyrkosamfunden i staden, äro föga bättre än hednin^ gar." — "Föga sympati har vi- sats oss bland amerikanerna i vårt fö- retag", tillägger han. "De betrakta vår kyrka med misstro." Denna brist på sympati tror han i första hand bero på origtiga begrepp eller förklenande framställningar om den lutherska kyr- kan, hennes karakter och syftemål, samt i andra hand på den sjelfständiga hållning lutheranerna intagit. Hade de blifvit inhyseshjou hos eller stält sig såsom vasaller till något af de refor- merta samfunden, gå skulle nog ställ- ningen tett sig annorlunda, men '\)m vi dermed sålde vår förstfödslorätt — vår fäderneärfda tro och vår sjelfstä/n- dighet — hvad vore dermed vunnet?", heter det vidare. Hellre fattigdom och andlig frihet än ymnighet och andlig osjelfständig'het synes hafva varit des- sa banbrytares lösen. Aktningsfullt erkännande och upp'muntrande löften om understöd i församlingens sträf- vanden, omnämnas också i den nyss nämda rapporten.

Icke förr än på hösten 1886 lyckades man genom nya ansträngningar octi lån att få kyrkan färdig odh inredd, och afskildes hon under stor högtid- lighet och glädje till en Herrens helge- dom den 26 September 1886. Försam- lingen räknade då 152 kommunikanter, och hvilade öfver henne en skuld på $5,732.

Hennes senare lika skiftesrika som intressanta historia kännetecknas af en okuflig energi och seg ihärdig*het, då det galt församlingens vidmagthål- lande och verksamhetens bedrifvande samt af 'heroiska ansträngningar för skuldhördans aflyftande. Församlin- gen har derunder ådagalagt en kärlek till det fäderneärfda och en hängifven- het för sitt höga syftemål "att stadigt blifva vid Guds rena ord och bibehålla eakramenteus förvaltning enligt Kri- sti stiftelse ibland oss", som ju mer och mer tillvunnit henne det berättigade anseende och erkännande, som hon nu mera åtnjuter. "Församlingen kan

28

SVENSKARNE I WORCESTER

glädja sig öfver det förtroende och vän- liga erkännande, som kommit henne till del bland så väl landsmännen som den öfriga befolkningen i samihället", heter det 1 den senaste årsrapporten. "Det arf vi satte oss att vårda ocli de pund, oss blifvit anförtrodda att om- händerhafva, vilja vi meid trohet värna och förvalta och utbedja oss af Herren niåd till allt större trohet och uthållig- het i arbetet", heter det i det föregå- ende årsprotokollet.

hvarjehanda välgörande ändamål, äro likaledes ansenliga. Föreningen eger f. n. 85 aktiva medlemmar. Hennes styrelse utgöres af: pastor E. J. Ny- ström, ordf.; fru E. J. Nyström, proto- kolls- och finanssekreterare; fru S. E. Hanson, kassör samt fruame John Jeppson, T. L. Flodquist och A. P. Malm, föreståndarinnor. Föreningen möter på eftermiddagariie livanmnan toredag. Ungdomsföreningen, hvilken med

Pastor E. J. Nyström.

Församlingen har haft ett kraftigt stöd och rönt mycken uppmuntran uti sitt arbete genom de föreningar, som varit stiftade in'am henne. Så kunde syföreningen, hvars stiftelseår sam- manfaller med församlingens, redan på sitt femte årsmöle iiiberätta, att hon under denna tid till församlingens in- komster bidragit med den ansenliga summan af $1,700. De summor, hon se- dermera bidragit med till församlin- gens underhåll, till missionen och till

större eller mindre medlemsantal fort- sart^t sitt arbete bland de unga sedan 1882, har ock varit församlingen till mycken hjelp och glädje. Hennes em- betsmän äro: Pastor E. J. Nyström, ordf.; Albin Gustafson, sckr. ooh Carl Nilson, kassör. Föreningen, hvars medlemsantal uppgår till 73, möter i kyrfkan hvarannan onsdags qväll. I församlingen finnes dess utom en små- flickornas syförening med omkring 50 medlemmar samt en såiigkör på 30 r'ö-

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

29

ster under fru E. J. Nyströms ledning. Söndagsskolan, för bvilken hr A. iP. Lundiborg är föreståndare, besökes i medeltal af 150 lärjungar, fördelade i 20 klasser med lika många lärare. I hvardagsskolan förliden sommar voro 80 barn Inskrifna.

Försaimlingen består för närvarande af 516 medlemmar, af hvilka 353 äro komimunikanter. iDess styrelse repre- senteras af: diakonerna A. P. Lund- borg, vice ordf. ooh sekr. i kyrkorådet, C. O. Håkanson, Joihan Alfi-ed Johnson, Olof Anderson, Erik Carlson och C. J. Bergström samt kyrkoVärdarne: Jolhn Jeppson, ordf., N. P. S. Lind, J. W. Carlson, A. P. Lundborg, kassör, och T. L. Flodquist, finanssekreterare.

Församlingens egendom uppskattas till $12,000, på hvilken hvilar en skuld af $4,000, hvilken håller på att utplå- nas.

De lärare, som förestått församlin- gen sedan hennes stiftelse, är*©:

C. M. Esbjörn, hösten 1881.

J. A. Norlin, Julen 1881 till Sept. 1882.

C. E. Cesander, Okt. 1882 till Juli 1883.

M. J. Englund, Aug. 1883 till Okt. 1884.

M. A. Nordström, julen 1884 till Sept. 1885.

O. V. Holmgrain, Okt. 1885 till Juli 1887.

L. J. Sandin, julen 1887 ooh förra de- len af 1888.

S. G. Larson, April 1888 till Nov. 1893.

P. E. Berg, Nov. 1893 till Juni 1896.

E. A. Zetterstrand under vakansen 1896.

Församlingens nuvarande lärare är pastor E. J. Nyström,hvilken tillträdde sill 'befattning den, 26 Nov. 1896.

Pastor Erik Johan Nyström föddes i Fornas, Östergötland, den 8 Maj 1860 ooh erhöll sina första kunskapsrön dels i folkskolan dels genom privata stu- dier 1 och för inträde i skolläraresemi- nariet i Linköping. Vid 19 års ålder eller i Maj 1879 ankom han till Ameri-

ka och har bevistat Augustana. College och Teologiska Seminarium i Rock Is- land, 111., åren 1880—89, der han år 1887 aiflade mogenhetsexamen 1 College och år 1889 1 seminariet. I Juni 1889 prestvlgdes pastor Nyström vid Augu- stana Syhodens möte i Rock Island.

Från 1889 tills i Nov. 1896 förestod pastor Ny&tröm Svenska Luth. försam- lingen i Ottumva, lowa, och tillträdde sedan befattningen vid härvarande Sv. Luth. församling på tid som ofvan nämts. Förutom denna församling ooh dess föreningar tillhör pastor Nyström Alumniföreningen vid Augustana Col- lege. Bland förtroendefulla befattnin- gar, pastor Nyström beklädt, mär-kas: Ordförande inom Burlington distriktet af lowa koriferensen samt sedermera dess kassör, direktör i -Sv. Luth. Brand- stodsbolaget i Burlington, lowa, 1894— 96 samt ledamot af eller ordförande i flera komitéer vid konferens- ocih sy- nodalmöten. Pastor N.är äfvenexofficio ordif. i härvarandie församlings före- ningar. Pastor Nyström har för öf- rigt varit medlem i ett par politiska kluhbar samt lemnat bidrag till åtskil- liga politiska oc^h religiösa tidningar.

Första Svenska Metodist församlingen.

iMetodister voro de första, som bilda- de en ikyrkoförsamling i staden och des- sa voro vermläudinigar, som från år 1867, då metodisterna begynte sin verk- samhet i Sverige, i denna, trosbekän- nelse funnit hvad de sökt och år 1872 emigrerat från. Degerfors till Ishpem^ Ing, Michigan. Frimodigt odh stånd- aktigt fasthöllo de vid sin tro, oaktadt de ofta derför ledo smäleik, ooh inom kort bildades derute en svensk meto- distförsamling. Några af denna för- samlings medlemmar flyttade i Okto-

w

SVENSKA RNE I WORCESTER

ber 1S75 hit till Worcaster eller kanske rättare till Quinsigamond och de bör- jade sina möten i skolhuset derstädes. Utan. någon predikaat sökte de sins emellan meddela hvarandra den upp- byggelse de förmMde. De först dit- flyttade voro Anders ocih Nils Lind- qvist och kort efter dem kommo Alfred Dahlin, Alfr. Lindberg, John Lindqvist, Charles Berg, Sven Hök, Anders Finne, Peter Stål m. fl.

I Augusti 1876 kom deras förre herde i Ishpeming P. M. Lindqvist hit på ge-

Hösten år 1882 öfvertogs församlings- vården af

PASTOR D. S. SÖRLIN och nu började det förut trägna arbe- tet "bära rika frukter. Pastor V. Wit- tlng, en af församlingens senaste her- dar, säger om Sörlins verksamhet: "Nästan omedelbart efter hans hit- komst utbröt en omfattande väckelse och under de båda jul- och nyårsvec- koma hade lian den outsägliga glädjen att få upptaga 154 personer i församlin- gen på prof. Ett hälft år senare intogos

Första Svenska M. E. kyrkan, Quinsigamond.

nom resa efter ett besök i Sverige oöh ■han stannade här samt predikade för det lilla samfundet några gånger, men först på våren 1878 tog pastor Otto An- derson, som ungefär vid samma tid bil- dat en församling i Boston, vård om Quinsigamond församlingen och utför- de herdetjensten tills vid jultiden 1879. På våren 1880 hitflyttade pastor Albert Ericsson, h vilken i Februari 1877 och sedermera ett par gånger under samma år besökt och uppmuntrat sina brö<^r till fortsatt ifver, och han omhänder- hade församlingen i något öfver två år.

132 ai dessa i full förening. I Maj må- nad påföljande år (1883) räknade för- samlingen 398 medlemmar, de på prof satte inberäknade. I>etta var en rLk skörd, och den vittnar sannerligen om ett grundligt förarbete och ett godt ut- säde."

Den 17 November 1883 lades hörnste- nen till kyrkan i Quinsigamond och in- vigningen skedde den 30 Mars 1884. Denna kyrka är den första svenska metodistkyrkan i New England. För- samlingen blef nu så stor. att pastor Sörlin väl behöfde en medhjelpare och

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

!1

ein sådan erhöll han i C. A. Cederberg. Kort derpå eller år 1885 utskrefs ett sjuttiotal medlemmar ur församlingen och organiserade en ny, den alltifrån början så f ramåtgående Thomas st. för- samlingen, hvarom närmare meddelas längre fram. Pastor Sörlin tog den nya församlingen om hand och C. A. Ceder- berg fick på sin lott Quinsigamond för- samlingen. Är 1887 öfvertogs vården derom af studeranden A. Hallen och un- der hans tid byggdes det lilla trefliga

1860. Åren 1874—79 studerade han vid Norrtelge elementarläroverk och 1881 — 82 vid Skeppsholmens landtbruks- skola i Vestergötland, hvarefter han und'er några år innehade anställningar som landtbruksinspektor och bokhål- lare. 1886 kom hr Whyman till Ame- rika och erhöll under den första tidem anställning å ett apotek i Clay Center, Kansas. År 1889 började han studera vid teologiska seminariet i Evanston, 111., derifrån han 1891 utexaminerades

Pastor Henry E. Whyman.

pastoröbostället I Januari 1889 öfver- tog pastor V. Witting församlingen, som då räknade 251 medlemmar.

Pastor Witting efterträddes af pa- stor K. R. Hartwig, som dock stannade här endast en kort tid, och den 18 Nov. 1894 öfvertogs församlings vård en af dess nuvarande pastor Henry Emanuel Whyman.

Pastor Whyman är född i Kulla för- samling af Stockholms län den 26 Okt.

och förestod derefter församlingar i Racime, Wis.. ooh Warren, Pa., tills han år 1894 kallades hit.

Under pastor Whymans vård har församlingen säkert och lugnt förökat sig och dess medlemsantal uppgår för närvarande till 380 själar. I kommu- nala värf har pastor Whyman anlitats, ity att han under år 1897 såsom repre- sentant från ward 5 tillhörde stadens skolstyrelse.

SVENSKAR NE I WORCESTER

En söndagsskola börjades samtidigt med församlingens verksam'het och dess förste och då ende lärare var hr F. O. Dahlqvist, en välltänd groceri- handlare. 1892 blef kyrkan reparerad, delvis omibygd ocih tillökt ooh invigdes hon i sitt nya skick åter den 17 Dec. 1893.

^

Första Svenska Kongregatio*» nalist församlingen.

Denna församling började sin verk- samihet i Juni 1880 ooh betjenades först af pastor A. G. Nelson, som då verkade i Campello, Mass.

De första, som besökte dessa möten, hvilka höllos på olika ställen, voro: Petrus Borg, Ludvig Peterson, Carl J. Lundgren, C. E. österberg, Frans Bäck- man, Olof Johnson, L. E. Petterson, Gustaf Holm, C. O. Nyström, Jacob Hagborg, Gustaf Grell, Axel Carlson, Gustaf Lundgren ocli Carl Hallman.

Pastor Nelson predikade ett parqväl- lar i Summer st. kyrkan, vid hvilka tillfällen många åhörare samlats diit. Pastor Princell, som fått afsked från Augustana synoden kom sedan hit och höll tvenne möten i samma kyrka. Lördagen den 21 Aug. samma år hölls första mötet i en sal, som förhyrts I huset nr 386 Main st., då ett 30-tal per- soner infann sig. Söndagen den 29 Aug. predikade pastor Nelson der för första gången ooh påföljande måndag i ett skolhus i Quinsigamond. Derpå fortfor pastor Nelson att predika här hvaramian söndag. Sedan den 6 Sept. hade förberedelser börjat för försam- lingens organiserande och nu insågs nogsamt, att en predikant behöfdes, som kunde helt och odeladt egna sig åt församlingsvården. Den ekonomiska frågan var dock qvistig nog, emedan de flesta just ej hade något öfverflöd att taga utaf, men sedan elfva af de intres- serade garanterat, att $50 skulle af

dem hvarje månad betalas till hjelp för pastorslönen, beslöts att kalla pastor Nelson. Denne kunde emellertid ej an- taga kallelsen utan rekommenderade pastor Georg Wiberg från Keokuk, la., hvilken besökte Woreester i slutet af Oktober samt erhöll enihällig kallelse och började sin verksamhet i Novem- ber. I December samma år hölls det första missionsmötet och då den van- liga möteslokalen var för liten för det- ta ändamål, upplåts genom hr J. A. Cornelis förmedling Summer st. kyr- kan.

Samlingslokalen blef dock snart för trång, hvarför församlingen i Maj 1881 flyttade till en sal i Warren Block å Front st., hvilken fick namnet Wi- bergs Hall. Pastor Wiberg med flera trodde dock, att det vore till församlin- gens fördel att förena sig med det ame- rikanska kongregationalsamfundet och anordnades för detta ändamål ett möte i Summer st. kyrkan den 19 Aug. 1881. Mötet ajournerade tills den 21 Aug., då församlingen blef upptagen i näm- da samfund. Verksamheten hade stor framgånig och snart började församlin- gen se si'g om efter en tomt, der den kunde bygga sig ett eget samlingshus. En sådan fann man å Providence st., der kyrkan byggdes och möten började hålla.s första söndagen i Okt. 1883. Kyrkan invigdes dock icke formligen förr än den 25 Jan. 1885, emedan man önskade hafva den betald före invig- ningen.

Pastor Wiberg flyttade från Worees- ter i Nov. 1883 och hans efterträdare blef A. G. Nelson, hvilken var försam- lingens predikant från den 1 Dec. 1883 tills i Juli 1885. Han efterträddes af EJrfik Nilson, h\ilken började sin verfk- samhet här första söndagen i Aug. saanma år ooh entledigades den 6 Dec. 1888.

Pastor K. F. Ohlson blef hans efter- trädare och förestod församlingen tills i Febr. 1892. Under den tid Ohlson var församlingens lärare byggdes ett kapell i Quinsigamond. Det var äfven på- tänkt att ombygga församlingens kyr- ka, men det hlef icke genomfördt.

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

33

Den 1 April 1892 tillträdde pastor P. E. Dillner försajnlingsvården, hvilken han dock förvaltade i endast två år. På våren 1894 måste han nemligen på grund af klen helsa lemna befattnin- gen. 'Han afled två år derefter.

verksam'het den 3 Juni 1894. Länge ha- de man varit af den tanken, att försam- lingen behöfde en ny kyrka. Den gam- la låg något afsides och var otillräck- lig vid extra möten. Men på våren 1895 bildades em församling i Quinsig-

Salem St. kyrkan.

Pastor A. L. Anderson, församlingens amond. då ett sextiotal af församlin-

nuvarande herde, som var lärare vid gens medlemmar, som hodde i den de-

Pilgrims församlingen i Brooklyn, N. len af staden, slöto sig tillsammans och

Y erhöll nu kallelse och började sin kallade egen predikant. Denm nya

34

SVENSKARNE I WORCESTER.

församling fick nu ölvertaga ikapellet, som den första församJ ingen egde ooh med denna anordning minskades med- lemsantalet betydligt. Likväl började nu den första församlingen att med allvar samla en fonid för en ny kyrka. På våren 189G erbjöds ett tillfälle att få köpa Salem st. kyrkan. Den ameri- kanska församlingen, som innehade denna, höll på att dö ut ooh de få medlemmar, som qvarstått i det läng- sta, förenade sig med Union Churoh.

gelska språket ooh deltogo i ihögtidlig- hetema dr A. MoCullagh, deacon H. H. Merriam ooh dr Elijah Horr. Dr Eld- ridge Mix presiderade. Vid mötet, som varade öfver näst påföljande söndag, voro pastorerna K. F. Ohlson, E. G. Hjerpe, F. E. Petterson, C. J. Ledin samt P. Vincentius närvarande.

Den 14 Juni 1896 räknade församlin- gien 268 medlemmar och vid 1898 års början hade antalet stigit till 316.

Pastor August L. Anderson, försam-

Pastor A. L. Anderson.

som då höll på att bygga ett nytt ståt- ligt tempel på Chestnut st. Salem st. kyrkan erhölls för $40,000. Det var ett vågadt företag för de fattiga svenskar- ne att köpa en sådan egendom, men steget togs dock fullt ut och nu eger församlingen en mera prydlig och cen- tralt belägen kyrka, än någon annan svensk församling i staden. Invignin- gen egde rum torsdagen den 4 Juni 1896. Vid första mötet användes en-

lingeins nuvarande lärare, är född i Bi\>ddetorp, Skaraborgs län, den 3 Okt. 1848 och erhöll i Sverige vanlig folk- skoleiinderbyggnad. Den 21 Nov. 1869 kom han till Amerika och studerade åren 1873 — 78 dels i engelska skolor i Jamestown, N. Y., der hans första hemort var ooh der han vistades stör- sta delen af åren 1870 — 76. Sedermera studerade pastor Anderson vid Elling- ton Academy samt i Ansgarii College,

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

35

KnoxTille, 111. Från detta läroverk ut- sändes tan våren 1878 till Georgetowu, Colo., som missionär. Vintern 1879—80 innehade han anställning som lärare i engelska språket vid Ansgarii College ooh. antoig: år 1880 Tkallelse till Boone, lowa. Sedermera 'har pastor Anderson tjenat toongregationalistförsamlingarne i Verona, Mo., Ottumwa, la., Denver, Colo., Pullman, 111., och Brooklyn, N. Y. Pastor Anderson ankom till Worces- ter den 2 Juni 1894 och tillträdde på- följande dag siri nuvarande belfattninig,.

Första Svenska Baptist församlingen.

Församlingen bildades den 17 No- vember 1880 med 9 medleimmar, alla in- flyttade från iSverige. I Mars 1881 kal- lades pastor P. A. Hjelm från Falun, Sverige, till församlingens pastor, hvil- ken kallelse af honom antogs ooh bör- jade pastor Hjelm sitt ar'bete härstädes med Juli månads början samma år. Mötena, hvilka en tid 'hållits i Första Amerikanska Baptist kyrkan, fortsat- tes till den 27 Nov., då en sal föi^hyrdes i nr 405 Main st. I Aug. 1882 uppsade pastor Hjelm sin plats för att flytta till Moline.Ill. Pastor P. öström kallades nu från Örebro, Sverige, till församlingens Iherde, hvilken plats han antog och till- trädde med Dec. månads början samma år, samtidigt som pastor Hjelm afreste till Moline. Den 1 Juni 1884 inflyttade församlingen i sin nya kyrka, hörnet af Eastern ave. ooh Mulberry streets. Pa- stor öströim af flyttade till Brooklyn, N. Y., i början af Maj månad 1885 och stu- deranden J. M. Erikson antogs nu som vikarierande pastor, hvilken plats han innehade till i Sept. månad samma år.

Pastor P. A. Hjelm, hvilken nödgats lemna Moline af helsoskäl ocih vistats i Sverige för sin helsas återställande, hade då för andra gången antagit kal- lelse att blifva församlingens pastor.

hvilken plats han äfven antog i början af Oktober månad. Den 26 Maj 1888 uppsade pastor Hjelm återigen sin tjenst för att omhändertaga den företa (Svenska Baptist församlingen i Chica- go, 111., 'ooh afflyttade han dit i Augu- sti samma år. En medlem af försam- lingen vid namn W. Köhler, hvilken sedermera 'blifvit utbildad och afskild för predikoemibetet inom samfun- det, uppehöll nii predikoverksamhe- ten en tid. Den 30 September 1888 kal- lades till pastor en från Sverige nyligen till östra staterna anländ predikant vid namn Kjällberg. I December 1888 afflyttade en del af församlingens mied- lemmar till Cleveland, Ohio, hvilka grundlade den Svenska Baptist försaim- lingen derstädes. I Febr. 1889 inkorpo- rerades föTsamlingen under Massaohu- setts lagar. Kjällberg uppsade på upp- maning sin plats och afslutade sin be- fattning som församlingens pastor den 22 Juni 1889. I Aug. samma år antogs rev. A. P. Swärd att tills vidare tjenst- göra som församlingens predikant, hvilken befattning han lemnade med December må;nads utgånig. Pastor O. Lind oimbesörjde preidikoverksaimheten den kommande tiden till dess att pastor J. W. -Hjertströim i Falun, Sverige, an- tog församlingens kallelse i Nov. 1890. Preditooveriksamhieten underhölls nu tills vidare af predikanter, som lånades från systerförsamlingarne häromkring samt af församlingens egna 'medlem- mar. Pastor Hjertström anlände hit i slutet af Januari 1891. En del medlem- mar hade under tiden aifflyttat till Gardner, Mass., och 'der hörjat 'mis- sionsverksamhet. De halva der med moderförsamlingens tillhjelp hyggt en mindre kyrka, hvilken invigdes den 1 Febr. 1892. I slutet af samma år aif- flyittaide en del af församlingens med- lemmar till 'Waukegan, 111., hvilka äjf- ven der bildat Waukegans Svenska Baptist församling. Missionen i Gard- ner bildade sig till sjelfstående försam- ling den 18 Oktober 1892 af 26 medlem^ mar. I slutet af Mars och i början af April 1896 erhöllo något öfver 100 'med- lemmar sina flyttningsbetyg för att

36

S V E N S K A R N E I W O R C E S T E R .

sluta sig till en andra svensk baptist församling, hvilken församling ock bil- dades den 23 April 1896 under namn af Harlem st. Baptist församling. Pastor Hjertström inlemnade sin resignation den 15 Sept. 1896 och afflyttade till Pullman, 111., i början af Jau. 1897. Den 3 Jan. samma år kallades pastor A. Tjernlund från Boston och började han sin verksamhet här som församlingens pastor den 1 April 1897. I midten af

deranden Gust. Newqvist från Morgan Park, 111., tjenstgjorde under ferierna som pastor och då han den 1 Okt. åter- reste Ull läroverket för att afsluta sina studier, fick församlingen låna predi- kanter från kringliggande orter, tills iVastor Anderson ankom.

I slutet af Juli månad i år kallades på, rekommendation af framstående förtroendemän inom samfundet rev. C. W. Anderson i Lake View, Chicago,

Första Svenska Baptist kyrkan.

Juli månad 1898 afflyttade pastor Tjern- lund af helsoskäl till Denver, Colo., för att öfvertaga ledningen af der varande Baptist församling. Den 19 i samma månad hitkallades pastor C. W. Ander- son från Lake View, Chicago; kallelsen antogs, och den 1 November tog pastor Anderson hand om församlingen. Stu-

111., till pastor och föreståndare. Pastor Anderson Inlemnade då sin resignation till Lake View församlingen, hvilken resignation dock ej antogs. Som pa- storn var obekant med fältet, reste han hit för att se sig om och höra sig för samt predikade här den första sönda- gen i Augusti. Resultatet af besöket

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

37

utföll till församlinsens fullkomliga be- låtenhet, i det att vid påföljande sön- dags gudstjenst ett telegram upplästes af sekreteraren,! hvilket pastor Ander- son upplyste, att han antagit platsen.

Ehuru en helt ung man är pastor Anderson mycket framstående inom samfundet. Han har hland andra sysslor beklädt sekreterarebefattnin- een vid Svenska Baptist-konferensen i

samlingen mer än fördubblat sitt med- lemsantal samt byggt en ny prydlig kyrlta och pastörsboställe. Pastor An- derson ankom hit en af de första da- garne 1 November.

Församlingen bestod den 1 Okt. 1898 af 298 medlemmar. Antalet aktiva medlemmar, hvilka alla enligt samfun-

Pastor C W. Anderson.

illinois. Sin uppfostran har han erhål- lit dels i skolorna i Sverige, dels ge- nom sin fader, hvilken till sin år 1892 timade död ifrigt arbetade so^m baptistpredikant i Sverige. Till Ame- rika Tcom C. W. Anderson på våren 1886 odh började kort derpå idka stu- dier vid Morgan Park, 111., baptist se- minarium, hvarefter han inskrefs i University of Ohicago och utexamine- rades derifrån på våren 1893. I sex år har han tjenstgjort vid Svenska Bap- tist församlingen i Lake View invid Chicago och under denna tid har for-

dets princip äro kommunikanter ooh under årens lopp tillhört församlingen, belöper sig till 943.

^t

Andra Svenska Methodist församlingen.

Beslut om denna församlings bildan- de fattades i April 1885 å i Springfield hållen årskionferens och, som å annat

38

SVENSKARNE I W O R C E S T E R

ställe meddelats, blef pastor D. S. Sör- lin dess första herde . Utnämniungen skedde den 9 April, och församlingen började kort derpå sin verksamihet med 65 medlemmar i full förening ocih 29 på prof. Efter fem ä sex veckors verksamhet erhöll pastor Sörlin från en fastighetsmäklare ett anbud om art;t få på rimliga vilkor inköpa den nuva/- rande Thomas st. kyrkan, hvilken eg- des af några medlemmar af Church of Christ. Köpesumman 'hade bestämts

reda penningar. Först i Augusti må- nad kunde den goda nyheten meddelas, att anbudet antagits, men kyrkan var så förfallen, att en grundlig reparatiooi måste utföras, innan den kunde upplå- tas för gudstjensterna. Dessa repara- tioner upptogo sex veckors tid och in- vigningen egde rum den 27 Sept. Det torde vara af intresse att här meddela, det redan år 1833 hade inom dessa väg- gar Guds ord förkunnats. Under pastor Sörlins tid gick verk-

Thomas St. M. E. kyrkan

till $10,000, men den unga församlin- gen beslöt att ej allt för förhastadt in- låta sig på denna affär. En tomt, som förut inköpts och dit man ämnat för- lägga den Första Svenska Metodist kyrkan, hörnet af Vernon square ooh Ingails st., var nu livarkeui för den ny- •bildade eller den första metodist för- samlingen tiU föga nytta och derför er- bjöds i utbyte sagda tomt ooli $7,000 I

samheten framåt med stora steg ooh medlemsantalet ökades så, att man €^- ter ett par år började tala om att ut- vidgia kyrkan. På konferensen i April 1887 beslöts att sända pastor Sörlin till Boston och i haais stäJle kallades, detta på Sörlins enträgna begäran, pastor H. W. Eklund frän Stockiiolm, Sverige, hvilken hitkom den 29 nilSitföljande Maj. På hösten samma år börjades ar-

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

39

betet med kyrkans utvidgming. Fram- för gafveln åt Thomas st. fans en IL fot bred landremsa ooh denna användes för tillökningen, hvarigenom breda trappor ooh en rymlig läktare tillkoim- mo. Den 18 Dec. uppläts kyrkan åter- igen för gndstjenst ooh under år 1888 gjordes ytterligare en tillbyggnad, den-

samhet eller år 1893 flyttad© till Brook- lyn, N. Y., hade antaleft öka;ts till 400.

På hösten 1893 kom pastor Svante Svenson hit och staninade som försam- lingens lärare tills 1895, då p'astor Nels Eagle efterträdde honom.

Nels Eagle föddes i Åmål den 30Sept. 1857 och erhöll sSiia tidigare kunskaps-

			__
			C»*^
			^^ y
			'^.l
		>	Éy^"*^
		va^ur^l	IK'I ,^m
f - t	J	m	^Blk^i^^^w
t -	]»— .-ri^tf	m	B;
^M	^
^^H	^H	^H	Hp^
H^^l	^^M	^HP	^v
V^^H	^^H	^^^^	s. ¥//'
r ■	^		^r

Pastor Nels Eagle.

na gång åt motsatt 'håll, hvadan 'kyr- kan då erhöll det utseende den nu har. Pastor Eklunds verksamhet var i än- nu högre grad välsignelserik för för- samlingen än pastor Sörlins, ty då pa- stor E. tillträdde utgjorde medlerasan- talet 134 och då han efter sex års verk-

rön i folkskolan sa,mt ett år under pri- vatläi-are. Efter att i två år iha arbe- tat i jernverken, vid Hellefors och åt- mjutit ett års undervisning i semina- riet i Stockholm, kom (hr Eagle 1881 till Amerika oclh har här i fyra år idkat omfattande studier. Från hösten 1893

40

SVENSKARNE I WORCESTER

till 1895 var pastor Eagle presiderande äldste för Jamestown (N. Y.) distrik- tet, hvilken befattning han vid sin flyttning hit i Sept. 1895 afsade sig.

Svenska Ev. Luth. Immanu* els församlingen.

Denna församling stiftades den 21 Juli 1896 af New York konferensens ordförande, pastor Gustaf Nelsenius. 1 början af Maj månad samma år er- höll teol. stud. Frans A. Engstrand kallelse från New York konferensens missionsstyrelse att under sommarfe- rierna upptaga missionsarbete i Quin- sigamond. Kallelsen antogs och till- träddes befattningen den 6 Juni. Från denna tid må väl räknas början till ar- betet för en sjelfständig luthersk för- samling i denna del af staden. Dock hade pastorerna vid Sv. J^utih. Gefchse- mane församlingen, S. G. Larson oöh P. E. Berg, förut ganska regelbundet hållit gudstjenster i Quinsigamood. Af stor betydelse var det lutherska sön- dagsskolarbetet, som pågått mågon tid och som utfördes särskildt af tvenne medlemmar från Gethsemanie försam- lingen, Carl Larson och Otto Broiberg. Denna söndagsskolvenksamhet påbörja- des redan 1893. Dessa för luthersk verksamhet så varmt nitälskande yng- lingar tillätos dock ej länge stå qvar på sin post. De hemkallades till den evi- ga hvilan, den förre på våren 1895 och den senare på sommaren 1896. Sön- dagsskolan så Väl som de nämda guds- tjensterna höllos på en liten hall öfver en hajidelsbod å börnet af Ekman och Greeuwoods sts. Derstädes höllos ock ée första gudstjensterna sedan stud. Engstrands hitkomst. Att denna lokal likväl var opassande för äk väl sön- dagsskolan som gudstjensterna, visade sig snart, hvarför de i den lutherska verksamheten intresserade voro nödsa- kade att se sig om efter en bättre guds-

tjenstlokal. En sådan erhölls, då öf- verenskommelse träffades, att få göra bruk af Goodtemplarhallen å Ekman st. Så fortgick verksaniheten några veckor eller till åe-n 21 Juli, då försam- lingen stiftades. Det aatal persooer, som stiftade församlingen, var ej stort, blott 37, af hvilka följande voro kom- munikanter: Carl G. Nelson och hams hustru Mimmie. Carl A. Larson ocli hans hustru Anna Maria, Johan A. M. Joh.nson och hans hustru Maria Kajsa, Adolf Bengtson ooh hans hustru Jo- hanna, A. G. Joihnson och hans hustru Johanna Mathilda, Emanuel Grabn och hans hustru Maria Stina, Lars Werme, Carl F. Grahn, Anna Olivia Grahn ooh Elin Grahn.

Församlingens första styrelse bestod af följande personer: Diakoner:

Aron M. Johnson,

Emanuel Grahn ocb

Adolf Benigtson. Trustees:

Carl G. Nelson,

Lars Werme och

Adolf Bengtson. I början af September 1896 återupp- tog stud. Engstrand sina studier vid Augustana Synodens teologiska semi- narium i Rock Island, 111., ooh teol. stud. J. Alf. Anderson kallades att tills vidare betjena församlingen. Denne antog kallelsen oc!h under tans trägna och nitiska aribete gick församlingen stadigt framåt. Stud. Anderson betje- nade för?amlingen tills i Maj 1897. Vid årsstämman i Januari 1897 utfärdades kallelse till teol. stud. Frans A. Eng- strand att efter erthållen ordination blifva församlingens pastor. Denne antog kallelsen och tillträdde sin be- fattning som denna församlings pastor i Juni 1897.

I den mån församlingen tillväxte i medlemsantal och olika föreningar in- om den samma, stiftades, gjorde sig äf- ven e-ällande be'hofvet af en gudstjenst- Inkal, öfver 'hvilken församlingen kun^ de en-paTn förfoga. Derför förhyrdes i Mars 1897 Ouinsigamond Hall, 11 Perry st. — På församlingens första år3<*tä/m-

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

41

ma fattades beslut att af pastor Nelse- nius köpa den tomt, som denne redan i Mars 1896 tniköpt å Gre«inwood st. med tanke på en blifvande luthersk kyrka i Quinsigamond. Fruntimrens syförening betalade större delen af kö- pesumman, och resten samlades af sön- dagsskolbarmen och medlemmar inom församlingen. Så hade försa-mlingen kyrktomt, men den behöfde mer, den behöfde ett kyrkligt hem. Vid den ajournerade årsstämman den 19 Febr. 1898 invaldes en byggnadskomité, be-

kyrkans uppförande bevaka församlin- gens intressen. Hörnstenen lades un- der sedvanliga ihögtidligtieter sönda- gen den 18 September 1898, och förrät- tades akten af Boston distriktets ord- förande, pastor C. F. Johansson, assi- sterad af församlingens pastor samt irastorerna A. W. Kjellstrand från Fitchburg och Erik J. Nyström från "Worcester. Denna kyrka, som fullt färdig blir en aif stadens vackraste svenska kyrkor, är, oberäknadt kor- utbyggnaden samt tornets utsprång, 80

Sv. Ev. Lutherska Immanuels kyrkan, Quinsigamond.

stående af följande personer: Pastor Frans A. Engstrand, Carl G. Nelson, Aron M. Johnson, August Nelson, Carl L. Sandström, Emanuel Grahn och Carl J. Setter. Denna komité, som fått full rättighet att handla i försam- lingens namn, uppdrog åt Augustana Synodens arkitekt, herr Olof Z. Cervin i Rock Island, 111., att göra ritningar till kyrkan. Byggnadsarbetet uppdrogs åt mr Herman G. Hadley, och herr Joihn A. Hedström invaldes att under

fot lång och 45 fot bred. Tornets höjd är 105 fot. Stilen är götisk. Sjelfva kyr*kan, som är försedd med läktare, rymmer omkring 600 personer och un- dervåningen eger sittplatser för om- kring 300 personer. Församlingens kyrkoegendom värderas till närmare $15,000. Oaktadt församlingen ej är mer än något öfver 2 år gammal upp- går dess medlemsantal till närmare 300, af hvilka 150 äro kommunikanter. I söndagsskolan undervisas omkring 200

42

SVENSK ARNE I WORCESTER

barn. Inom församlingen finnas föl- jande föreningar och musikaliska or- ganisationer: Den äldre syföreningen, De unga damernas syförening, De små flickornas syförening "Willing Work- ers", Lutihei-förbundet, Sjuk- och hjelp- föreningen, Sangkören, hvars ledare är hr Jacob Lindljerg och Musikkåren, anförd af hr Emil Sandström.

Församlingens nuvarande tjenstemän äro följande:

Kassör:

Carl G. Nelson. Sekreterare:

August Nelson. Organist:

Miss Hilda Nelson. För bestridande af sina utgifter har församlingen måst tillita större delen, ja, nästan uteslutande, sina egna re- surser. Medlemmarnes enighet och uppoffrande sinnelag samt Guds väl-

Pastor F. A. Engstrand.

Diakoner:

Aron M. Johnson, Emanuel Grahn, Adolf Bengtson, J. Th. Söderberg och Lars F. Hjelm.

Trustees:

Carl G. Nelson, Lars Werrae, A. E. Lind, C. A. Forsberg och C. L. Sandström.

signelse hafva likväl gjort det möjligt för Worcesters yngsta svenska försam- ling att icke bl'ott existera utan äfven utöfva en välsignelserik verksamhet.

Frans August Engstrand är född i Askerups församling, Småland, den 6 Maj 1867. Sin första skolundervisning erhöll lian i församliagens folkskola. Han ankom till Amerika 1885 och bör- jade under skolåret 1887 — 88 idka stu- dier vid Augustana Synodens läroverk. Augustana College, i Rock Island, 111.,

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

43

hvarest han aflade studentexamen på våren. 1894. Sedan han närmare ett års tid betjenat Luth. Tabor försam- lingen i McKeesport, Pa., samt gjort ett kortare besök i Sverige, ingiclt han i Augustana Syniodens Teologiska Se- minarium i Rock Island, 111., och full- bordade der kursen för prestexamen 1897 samt blef den 6 Juni samma år prestvigd. På våren 1897 antog han

höll sina gudstjenster i St. JobnsChureh vid Lincoln st. och sedermera i Horti- cultural Hairs bibliotek. Pastor Fryx- ells verksamhet 'här var allt utom vär- digt en sann Herrans tjenare och torde nog detta i icke ringa mån vara orsaken till, att den episkopala församlingen både under hans tid ooh sedermera vunnit så ringa tillslutning. Sedan pa- stor Fryxell nära ett år skött, eller

Pastor Hugo J. Klarén.

kallelsen att blifva pastor för Sv. Ev. Lutherska Immanuels församlingen i Worcester.

St. Sigfrids församlingen.

Den episkopala kyrkans verksamhet börjades här i Februari 1893, då pastor Axel Fryxell hitkom från Providence och bildade en församling, hvilken först

rättare vanskött församlingen, kom pa- stor Gottfrid Hammarsköld vid julti- den 1893 hit och uppehöll nitiskt ooh värdigt församlingsverksamheten tills i Mars 1894, då den öfvertogs af dess nu varande pastor, J. Hugo Klarén. Kort förut hade för gudstjensters hållande plats upplåtits i kapellet till All Saints Churoh på Irwing st. och der bållas f o r t f a r and e gu d s t je nstern a.

Pastor J. Hugo Klarén föddes den 5 Nov. 1867 i Venersborg, der hans far var målaremästare. Efter genomgån- gen kurs i stadens elementarläroverk

44

SVENSK ARNE I WORCESTER

och der aflagd studentexamen i Juni 1887, ankom han till Amerika 1888. Här studerade han först vid Harvard uni- versitetet i Cambridge åren 1889 — 92, hvarpå, han prestvigdes i Grace Ohurch, New Bedford, Mass., sist nämda år; tjenstgjorde derpå till hösten 1893 som assisterande pastor vid nämda kyrka octh kom sedan i samma egenskap till Ascension Church i Fall River, Mass., der han stannade till den 1 Mars 1894, då han som sagdt tillträdde Svenska Episkopal församlingen härstädes. Se- dan den 1 Maj 1897 har pastor Klarén

Harlem St. Svenska Baptist församlingen.

Som den Första Svenska Bairtist för- samlingen hade medlemmar bosatta i denna del af staden och i Quinsiga- mond och vägen till kyrkan var lång, så började hon en söndagsskola i Fe- bruari 1893 i Millbury st. skolhus. A. Julius Johnson anförtroddes ledningen af detta företag. Den lilla men pigga söndagsskolan växte under loppet af två år iifrån 35 medlemmar till 125.

Harlem St. Baptist kyrkan.

af ven vården om den amerikanska St. Thomas kyrkan i Cherry Valley, ej långt från Worcester.

Derigenom blef äfven behofvet af mera lämplig lokal ganska påtagligt. För att i snarast möjliga framtid tillmötes- gå detta behof, inköptes af samma för- samling en tomt vid Harlean st., nära Vernon st., hvarest en Ivyrka nu pry- der platsen.

KYRKOFÖRSAMLINGAR.

45

Men söndagsskolan hade äfiven i sitt frö begynnelsen till en amnan rörelse. Den lade i dagen allt tydligare, efter- som den utvecklades, att för denna ocli annan kristlig vei-ksamhet behöfde baptisterna en församlingsorganisation i denna del af Woroester. Mått oiöh steg ridtogos för detta ändamål. Ett hundra medlemmar uttogo sima betyg ifrån den gamla församlingen och or- ganiserade sig under namnet Harlem st. Svenska Baptist församlingen i

son, Fredrik Fagersitröm, John John- son och Chas Hanson. Af dessa har re- dan den mycket verksamme och inom den unga församlingen afhållne diako- nen E. W. Löfström fått sluta sin jor- dis(ka bana. Den 30 April 1896 mötte en "oouncil" i det amer'ikanska bap- tistkapellet i Quinsigamond, ihvilken erkände den såsom reguliär baptist för- samling och rekommenderade den i sy- sterf örsa m 1 ingår ne s förtro en de.

Kyrkan, som har ett högt och tref-

Pastor C W. Sundmark.

Worcester, Mass. Organisationen verk- stäldes den 18 April 1896 i det hus vid hörnet af Harlem och Millbury sts, tivarest den nybildade församlingen en tid höll sina möten. Vid detta tillfälle valdes följande tjenstemän: Ordf., A. Julius Johnson; vice ordf., E. W. Löf- ström; sekr., Robert Löfström; vice sekr., Ohas Larson; korresp.-sekr., Ar- vid Bergström; kassör, Fredrik Bäck- lin; diakoner, E. W. Löfström, O. Jo- hanson, Gustaf Holm, A. Julius John-

ligt läge, står som ett värdigt monu- ment på hvad kristlig företagsamlhet och uppoffring kunna åstadkomima ooh bygdes första soimmaii'en af församlin- gens tillvaro. Hon ^har sittplatser för närmare 400 personer. I den rymliga undervåningen inrym mes söndagssko- lan. Den högtidliga invrgningen för offentlig gudsdyrkan egde rum den 7 och 8 iNov. 1896. A. Julius Johnson, Gustaf Lundgren, C. Hanson, A. Carl- son, O. Johanson, F. Bäcklin och Alf.

46

S V E N S K A R N E I W O R C E S T E R .

HJerpe utgjorde byggnadskomitén.

Sin förste pastor hade församlingen i rev. G. W. Lindström, livilkeiikom från Svenska Baptisternas läroverk i Mor- gan Park, 111. På grund af att han äm- nade fortsätta sin studiebana i Sverige, antog han kallelse för blott ett år. Un- der denna koi-ta tid hade 'han gläd- jen att se församlingen flytta in i sitt nya samlingshus, ocih att genom det kraftiga inlägg han gjorde i verksam- heten se den utvidgas på allt sätt.

Den nuvarande pastorn, C. W. Sund- mark, kom från Stromsburg, N«br.,och öfvertog församlings vården den 1 Aug. 1897. Församlingen har äfven under sista året haft en qvinlig missionär, miss Sophie B. Johnson från Mead, Nebr., i sin gemenskap, som utfört ett mycket af 'be'hofvet påkalladt verk, i det hon besökt hemmen och de sjuka, hvar*helst hon funnit eu öppen dörr. Hon hair på detta Sätt fört evangelii ljus till många, som icke kunna hesö- ka vare sig den ena eller andra kyrkan. Äfven bland barnen har hon haft sitt verksamhetsfält.

Söndagsskolan, hvilken gaf uppslaget till församlingens bildande, har äfven utjvecklats. Den räknar nu omkring 325 lärjungar och har 27 lärare och tjenstemän. A. Julius Johnson har he- la tiden tjenat som dess aktade super- intendent. Söndagligen besökes den af omkring 225 personer, barn och ung^ dom.

Sångledare ooh organist inom för- samlingen är Robert Löfström.

Inom församlingen verka följande föreningar: Femcents föreningen. Sy- föreningen, Sångföreningen Trohet, Ungdomsföreningen Emanuels Här och Bamföreningen Hoppets Stjerna.

Församlingen har tvenne stående komitéer, en för finanserna odh en för sjukbesök.

Denna församling, som endast exi- sterat omkring 2% år, har sedan dess organisation af 100 medlemmar haift en tillölkning äf 82 medlemmar, men ge- nom döden, afflyttning från orten el-

ler på något annat sätt har förminsk- ningen utgjort 18 medlemmar, hvadan församlingen nu räknar 164 medlem- mar och eger egendom till ganska an- senligt värde.

*

Pastor Carl Wilhelm Sundmark iföd- des i Smedjebacken, Dalarne, den 16 Dec. 1865 oOh ankom år 1886 till Ame- rika. Efter genomgångna studier vid baptist seminariet i Morgan Park, 111., och sedermera vid University of Chi- cago har pastor S. betjenat baptistför- samlingarne i Ludinigton och Musk'e- gon, Mich., samt Salem baptistförsam- lingen i Chicago, 111., och i Stroms- burg, Nebr., tills han i fjol upptog verksamheten vid Harlem st. försam- lingen.

Det kyrkliga arbetet inom Worcester har varit mycket välsignelsebringande för landsmännen och att det inom alla församlingame, möjligen på ett enda undantag när krönts med den fram- gång dessa sträfvanden gjort sig så väl förtjenta af, visas bäst af den omstän- dig'heten att församlingarne för när- varande ha all anledning se framtiden an med glad förhoppning. Visserli- gen har eij medlemsantalet lyckats nå en ovanligt stor numerär inom någon af församlingarne, men så må man i- hågkomma att icke så litet gjorts ooh göres för den kyrkobesökande allmän- hetens beqvämlighet, i det att dotter- församlingar inom fyra olika sam- fund bildats och attmoderförsamlingen i hvarje dylikt fall haft att utstå gan- ska känbara förluster genom afskll- jande af i allmänhet omkring ett hun- dratal medlemmar, hvilka genom bil- dandet af de nya församlingame erhål- lit fördelarne att få betydligt närmare väg från hemmet till kyrkan. Hvarje församling har dock att glädja sig åt en vacker numerär af intresserade ocih uppoffrande medlemmar och eger dess- utom egendom till ganska stort värde, hvarpå de tyngande skulderna mer och mer år efter annat utplånas.

KAP. IV.

Föreningar»

olOic

föRBNINGSLIFVET inom Worces- ter iiar bland landsmännen upp- drifvits jemförelsevis ganska högt, men af en sorts föreningar, iivil- ka blifvit mycket vanliga å an- dra orter, der svenskar samman- slutit sig, nemligen sjuk- och be- grafningshjelpföreningar med både manliga och qvinliga medlemmar ha här ej uppstått mera än en enda. Goodtemplarlogerna och organisationer inom kyrkorna draga dock helt natur- ligt till sig medlemmar af båda könen. Af hjelpföreningar tillgängliga för män finnas dock ett stort antal, de fle- sta loger af amerikanska ordenssäll- skap, bildade dels ensamt med svenskar eller skandinaver so'm medlemmar, dels äfven med andra nationaliteter blanda- de med dessa. Men Woreesters sven- ska qvinnor ha dock ej blifvit lottlösa,. ty tvä. svenska qvinnoföreningar fin- nas, hvilka gå stadigt framåt och hvil- kas medlemsskap år efter år ökas och dess utom finnes en qvinnologe af ett amerikanskt ordenssällskap, som bland sig räknar lika många svenska qvinli- ga medlemmar som sådana af annan nationalitet.

I ett föregående kapitel har visats, att föreningar uppstodo bland lands- männen endast kort tid efter ankom- sten hit. Det tyckes ha varit längtan efter ett närmare umgänge med hvar- andra och det för nordbon karakteri- stiska musikaliska sinnet, som på den tiden verkade till sammanslutning landsmännen emellan, ity att de första

föreuingarne voro afsedda mera för socialt umgänge oöh odlandet af nor- diska sånger än för att verka för stöd och hjelp i händelse af sjukdom eller dödsfall. Dessa föreningar voro dock af så kort varaktighet, att vi togo för rådligt omnämna dem i samband med de första svenskarnes hitkomst, då deremot i detta kapitel omnämnas de föreningar, som uppstått under senare år och hvilka ännu existera samt utan tvifvel komma att fortlefva för att ut- föra de olika missioner, hvilka satts som mål för deras verksamhet.

Skandinaviska Hjelp* Och Nyk*

terhetsföreningen Nordstjernan

är den äldsta nu existerande förenin- gen af nordbor inom vårt samhälle. För- sta mötet hölls den 6 Mars 1880 med Peter Carlson som ordf. och Arvid Lindberg som sekr. 33 personer voro närvarande och beslut fattades att bil- da en hjelp- och nykterhetsförening. En vecka derpå eller lördagen den 13 Mars hölls ett andra förberedande mö- te, hvilket tillsatte en komité, beståen- de af A. F. Kolström, J. Tornhlom, J. A. Comeli, J. F. Löfgren, J. W. Lund- gren, C. J. Lundgren, Arvid Lindberg, A. Edlund och A. W. Carlson, att utar-

48

SVENSKARNE I WORCESTER

beta förslag till stadgar. Stadgarne au- togos på möte den 3 April och den 24 April valdes den företa styrelsen ooh var det egentligen då, som föreningen begj'nte sin verksamhet, ehuru konsti- tutionen angifver, att den organisera- des den 1 Maj 1880. 19 personer an- tecknade sig som medlemmar och till styrelse valdes:

Ordf., Peter Carlson; v. ordf., A. F. Kolström; sekr., J. F. Löfgreu; v.sékr., Arvid Lindberg och kassör, J. A. Cor- neli.

Föreningen Nordstjernan har till syftemål "att befrämja vänskap, hjelp- samhet och nykterhet samt en samt kristlig kärlek bland vår skandinavi- ska befolkning här i Worcester", lyder det i stadgarne. I>enna förening åsyf- tades, då nyss här ofvan ett undantag nämdes på tal om manliga och qvinli- ga medlemmar i en gemensam organi- sation. Hvarje person, man eller qvin- na, med oförvitlig karakter och som ej är behäftad med tärande eller smitto- sam sjukdom, kau vinna inträde. In- gen får ingå som är under sexton år eller öfver 45 års ålder under samma afgift. Inträdesafgift för personer mel- lan nämda år är för man $2.00,förqvin- na $1.00 och månadsafgiften respektive 50 och 25 cents. Män eller qvinnor öf- ver 45 år betala respektive $6.00 och $3.00 i inträdesafgift. Personer öfver 50 år vinna ej inträde. Till en sär- skild begrafningsfond inbetalas dess utom vid inträdet $1.00. I begraf- ningöhjelp utbetalas $100.00, till bvil- ken summas utfyllande medlemmar bi- sträcka med lika stor andel i mån af behof. I sjukhjelp betalas $6.00 i vec- kan till män och bälften till qvinnor.

1886 blef doktor S. Ellis utsedd till föreningens läkare, ett förtroendeupp- drag, som han ännu innehar.

Den 1 sistlidne Maj räknade förenin- gen 138 manliga och 37 qvinliga med- lemmar, inalles 175. Kassabehållnin- gen var då $1,729.50. Om föreningens gagnande och välsignelsebringande verksamhet under de gångna åren ta- la följande siffror ett tydligt och lätt förstad t språk:

Inkomster upp till den 1 Maj

1898 $10,367.05

Utgifter under samma tid $8,637.55

Kassabefhållniug $1,729.50

I sjukbjelp har inalles utbetalts $5,320.65 " begrafningshjelp 515.00

" läkarearvode ooh medicin 1,740.12 Till Svenska kyrkogården 65.00

" Nödbjelpskomitén '93—94 60.00

Till utom föreningen stående sjuka har bortskänkts $200 och under <ie>n hårda vintern 1893 — 94 bildades inom föreningen en särskild nödhjelpskomi- té, som utförde en mycket gagnande verksamhet. Vid bazarer till förmån för Svenska kyrkogården har alltid Nordstjernan ihärdigt medverkat.

Föreningens nuvarande styrelse be- står af: Ordf., John Johnson, v. ordf., O. G. Petterson; sekr., C. J. Hult; v. sekr., D. J. Svahn ocb kassör, J. W. Lundgren. Revisorer äro John Carlson och C. E. Mattson med Nils Petterson till suppleant.

Styrelsen väljes för ett år första lör- dagen i April. Möten hållas första lör- dagen i hvarje månad i Sv. Baptist kyrkan vid Mulberry st, och dess utom hålles ett särskildt årsmöte, då före- ningens verksamhet under det gångna året offentligt meddelas.

CARL J. HULT, föreningens mång- årige sekreterare och nitiske befrämja- re, är född i Sunne, Vermland, den 12 Nov. 1848. Efter genoanigången kurs vid Sunne folkskola blef han elev vid Rott- neros mekaniska verkstad samt arbe- tade derefter först en tid vid Rottne- ros och sedan vid Degerfors. År 1881 emigrerade Hult och ankom den 23 Maj samma år till Worcester. Här ar- betade han, som så många andra, först några år hos Washburn & Moen Mfg Co., men kom den 31 Maj 1887 till Cromptons Loom Works, der han ännu har anställning. Hr Hult tillhör, för- utom Nordstjernan, Massasoit Tribe (Improved Order of Red Men) och har under åren 1887 — 91 varit dess kassör samt för terminen 1891 — 92 dess finans

FÖRENINGAR

49

sekreterare. Han tjenstgör nu sedan år 1893 som sekreterare för Svenska Handelsbolaget (Swedish Mercantile Co-operative Co.), har i två år tillhört Svenska Begrafningsplatsens styrelse och är nu en af dess revisorer. Sekre- terarebefattningen inom Nordstjernan. har hr Hult förtjenstfullt skött sedan år 1885.

*

Vikinga Föreningen (Viking Council)

Independent Order of Mystic

Brothers.

Denna förenings första verksamhet daterar sig så långt tillbaka som från sommaren 1880 och har egentligen sitt ursprung från New York & Pennsyl- vania Mystic Band and Brothers. An- drew P. Mattson var föreningens egent- lige upphofsman och ledande själ. Den 26 Febr. 1881 blef föreningen inkorpo- rerad och var under de 4 ä 5 första åren af sin tillvaro mycket lifaktig samt var den enda svenska förening, som deltog i den stora parad, som hölls den 15 Okt. 1884 på Worcesters 200 årsdag. Under de derpå följande åren synes dock in- tresset för föreningen 'ha betydligt af- svalnat, ty år 1887 finna vi dess verk- samhet upphörd ooh återupptogs den samma ej förr än två år derefter. Från den 7 Juni 1889 daterar sig egentli- gen den nuvarande föreningens nytti- ga och gagnande verksamhet ooh den har allt sedan dess omorganisation va- rit en a,f de lifskraftigaste föreningar af denna >halt. som funnits bland lands- männen inom staden, något som den också fortfar att vara.

Efter föreningens omorganisation har det engelska namnet Viking Coun- cil varit i mera gängse bruk än det nämda svenska. Vid omorganisations- mötet ofvan meddelade dag voro 12 personer niärvarande, nemligen:

Nils Eliaäon, Per Anderson, Olof Er- landson, Josef Nyberg, Nils Bengtson,

Nils Nilson, Anders Erikson, Jöns Nil- son, C. J. Lundgren, Carl Hanson, Au- gust och John A. Petterson, hvilka alla antecknade sig som medlemmar af för- eninigen. Till tjenstemän invaldes:

Nils Eliason, ordf.;

August Petterson, selcr.;

Per Anderson, kassör;

Olof Erlandson, ikonduktör;

Nils Nilson, warden;

Josef Petterson, yttre vakt;

Olof Erlandson,

Jöns Nilson och

C. J. Lundgren, revisorer. Till föreningens läkare utsågs doktor H. S. Knight.

Föreningen höll sina sammanträden första och tredje fredagen i hvarje miå- nad.

Enligt konstitutionen, som antogs i April 1881 och ännu till största delen efterföljes, är föreningens ändamål.

1. Att förena alla män af god ka- rakter, af hvad profession eller anställ- ning som helst, till ett 'broderligt för- bund.

2. Att befordra sina medlemmars moraliska, intellektuella ooh materiella välfärd, genom att anordna moraliska och lärorika föredrag, gifva hjelp och uppmuntran i affärer samt skaffa ar- bete för arbetslösa.

3. Att bilda en food, från hvilken betalas bestämd vecklig sjukhjelp, om sjukdom intr^äffar och hjelp i nödfall.

4. Att också bilda en fond, från hvilken vid en medlems död betalas till hans enka eller arfvingar eller an- dra anhöriga, efter som han skall haf- va bestämt, en sådan summa eller sum- mor, som blifvit beslutadt.

5. Att upprätta ett bibliotetk af nyt- tiga och lärorika böcker för medlem- marnes nytta och att hålla en tidning för föreningens intressen, i hvilken hvarje medlem, så länge han begagnar ett tillbörligt språk, skall ega rättig- het att uttrycka sina tankar i saker angående föreningen, och i hvilken hvarje medlem skall hafva privilegiet att insätta sitt affärskort för en endast nominel kostnad.

:.o

SVENSK ARNE I WORCESTER

6. Att gifva all moralisk hjelp och uppmuntran till hvarje bemödande att lindra menskligt lidande.

Inträdesafgiften bestämdes för per- soner mellan 18 och 30 år till $5.00; mellan 30 och 40 å,r till $G.OO och mel- lan 40 och 50 år till $7.00. Dess utom beslöts att hvarje intagen medlem skul- le betala $1.00 till enkekassan.

I sjukhjelp utbetalas i första graden $3.00, i andra $4.00 ooh i tredje graden $5.00 1 vec-kan för en tid af 13 veckor pr år. Dessutom ställas läkare odh medi- cin fritt till sjuk medlems disposition. Till begrafningshjelp utbetalas i de respektive graderna $30, $35 och $40; och Vid dödsfall af medlems 'hustru $20. Dess utom gifves ofta speciel hjelp till sjuka ooh nödstälda medlemmar, deras enkor ooh anhöriga.

Utaf de 12 omnämda organisatörerna qvarstå nu i föreningen:

Nils Eliason, Josef Nyberg, Nils Bengtson, Nils Nilson, Jöns Nilson, Carl Hanson och August Petterson; de ofri ga ha lem na t den samma.

Föreningens verksamhet från dess omorganisation till den 1 Okt. i år vi- sas tydligt gemom följande siffror: Inkomster $5,917.46

Utgifter: Sjuk- och nödhjelp 3,164.15

Speciella utgifter 1,528.71

Kassabehållning $1,224.60

T enkekassan finnas $234.64 och för- eningens parap'hernalia belöpa sig till ett värde af $600.00.

Följande personer hafva innehaft be- fattningen "Past Chief": Jöns Nilson, .Thorvald Smith, Carl P. Höök, Harry Johnson (afliden den 12 Okt. 1894), Nils Eliason, Öländer Lindgren och Jo- sef Nyberg.

Aflidna medlemmar:

A. P. Söderström, 1 Mars 1893; John Svenson, 1892; Edvard Östberg, Dec. 1892; John A. Brodin, 8 Mars 1896 och Emanuel Moberg, 24 Juli 1897.

Tjenstemän för innevarande termin äro:

Li. P. Äqvlst, ordf.; Frank Larson, v. ordf.;

Albert J. Benson, sekr. ; Lars Svenson, kassör; Edvard Carlson, kaplan; Otto Stålberg, konduktör; John Carlson, inre vakt; Nils Nilson, yttre vakt. Revisorer ära Jöns Nilson, Öländer Lindgren och August Höglund.

Föreningens nuvarande läkare är dr Dean S. Ellis.

Medlemsantalet den 1 sistlidne Okt. var 180.

Föreningen afhåller två ordinarie möten och ett extra möte för intagning af kandidater hvarje månad; möteslo- kal är 98 Front st.

CHARLES P. HÖÖK, som till för kort tid sedan innehaft befattningen som ordförande i föreningen, är född i Degerfors den 31 Aug. 1869 och genom- gick folkskolan der samt kom i Juni 1886 till Worcester. Han har lärt ma- skinarbetareyrket ooh inneliaft an- ställning vid Crompton Loom Works i två år samt sedan 1888 vid Reeds ma- skinverkstad på Gold st.

Den första befattning Charles Höök beklädde inom Viking Council var conduotor, sedermera blef han v. ordf., och efter hr Jöns Nilsons afgång ordf., hvilken befattning han innehade i tre år och var under denna tid äfven mar- skalk vid alla de parader, i hvilka för- eningen deltagit, oftast i mycket stort antal. Hr Höök har varit medlem af Skandinaviöka Musikkåren, som bilda- des ungefär samtidigt med hans hit- komst. Lyckad komiker och kuplett- sångare har han ofta som muntrations- råd vid publika tillställningar, säll- skapsteatrar o. d. vunnit stor popu- laritet.

Svea Gille.

Hur stor betydelse ega ej dessa två sammanslutna ord. om man rätt reflek- terar deröfver? Mycken förargelse har

FÖRENINGAR.

51

d'etta enkla och dock så mycket inne- fattande namn åstadkom^mit inom skil- da kretsar i dettia sanniiälle oöh mång-a gånger har, ofta utan, men dock må- hända vid ett eller annat tillfälle med skäl, mycken ovilja varit rådande mot denna förening, som dock i trots af allt, vare sig de mot Svea Gille upp- väckta osympatiska känslorna haft sin rot i skilda åsigter, missuppfattning, pjunkig religiositet eller andra orsa- ker, gått lugnt och stadigt framåt, och den dag i dag är kan Svea Gilles stifta- re och dess många outtröttliga befräm-

medlemmar,ha dock dessa ej varit stri- diga nog att stifta split och oenighet i så märkbar grad att de kunnat verka störande på föreningens lugna framåt- skridande och utveckling. Bandet med- lemmarne emellan har knutits starkt.

Under tmedeltiden egde i Sverige, så- som litet hvar torde ha sig bekant, gil- lena sin motsvarighet i våra dagars klubbar och ordenssamfund. Dessa gil- len, af hvilka en hel del såsom St. Ka- rins Gille, St. Gertruds Gille, Helga Le- kama Gille och hvad allt de då hette, existerade i Stockholm, hade, som af de

HP^ A
B^P' '^^■^äåik
H^k^É^-' ■gsa^BS^^^ '^
	•%
^HI^^EPpiwsKÉ	w
m^
. v 1	>■.
*		'^'i^mir,. .
-■ :^:-*^:.--^-i	^•^%%yé	g^g
,---*"- '-W^^^*^'

Svea Gilles klubbhus vid Lake Quinsigamond.

jare i sanning känna sig belåtna med det efter icke obetydliiga ansträngnin- gar vunna resultatet. Medlemsantalet är ej öfver sig stort och mången gång har nog med skäl det spörsmål upp- stått, huru en så fåtalig krets landsmän kunnat åstadkomma så förvånansvärda resultat, som vid flera tillfällen visats. Här gäller ej så mycTtet ordstäfvet "Det är mängden som gör'öt" utan fast mer satsen: "Enighet ger styrka". Ty oaktadt understundom meningsskllj- aktigheter förekommit bland gillets

upprepade namnen framgår. Instiftats till något helgons ära och buro också en 'hälft religiös pregel, men torde det dock stå utom allt tvifvel, att de på saimma gång och kanske förnämliigast hade till syftemål att tillfredssitälla menniskans enkla verldsliga behof ajf sällskap och förströelse, och detta Se- nare syftemål har Svea Gille först oöh främst. Då det redan sagts att medel- tidens gillen voro instiftade till något helgons ära, efter hvilket gillet bar namnet, torde härmed förklaring nog

52

SVBNSKARNE I WORCESTER.

vara gjord, hvarför det ligger större betydelse i namnet Svea Gille än man i vanliga fall reflekterar öfver — en liten krets landsmän i främmande land, sammansluten till ett sällskap, stiftadt till ära för Svea, "moder ät oss alla". Ett af medeltidens gillen var egentli- gen mera än de andra ett andligt så- dant, men ändock blef vo bröder och sy- strar af alla stånd deri upptagna. Svea Gille afviker föga frän denna regel och blott i det fall, att det stiftats endast för manliga medlemmar. I det åsyfta- de medeltida gillet funnos ledamöter i brokig mångfald och af vldt skild rang. Riksråd och bönder, riddare och handt- verkare, embetsmän ooh borgare samt kungliiga och furstliga, personer och — drängar och pigor; ingen, som fört en oförvitlig vandel och kunde erlägga stadgad afgift uteslöts och kunde ej av- giften erläggas i reda penningaT, emottogs den in natura af omvexlande slag. Till medlemskap i Svea Gille är hvarje välfrejdad landsman i Worces- ter berättigad, ooh rangskilnad inom gillet kan ej tolereras, alltså äfven 1 detta fall följer det svensk-amerikan- ska Svea Gille sina tidigare svenska fö- regångare inom föreningsväsendet. Al- la begtämda afgifter erläggas pT kon- tant men icke stadgade afgifter erläg- gas äfven in natura, när så behöfs och det finnes aldrig brist på kraftiga ar- mar och friska viljor, när det gäller att visa hvad gillet kan åstadkomma — en afgift in natura soim sällan en medlem vägrar att bidraga med.

Svea Gille stiftades den 28 Februari 1888 ooh kunde således i 'år fira sin tio- årsfest, "hvilken också var en aif de mest lyckade bland de måniga fester, gillet under årens loipp gifvit och hölls i den då nyrestaurerade vackra klubb- lokalen, hvilken upptager Tiela öfre vå- ningen i huset nr 418 Main st. Gillets förste upphofsman ooh själen i före- taget var hr Oharles Beck, hvilken sammankallade ett tiotal glada gossar till möte, bildade föreningen och utar- betade stadgar, hvilka af mötesdelta-

garne antogos. Till Svea Gilles första tjenstemän valdes:

Charles Beck, ordf.; Gustaf Höök, v. ordf.; A. Romborg, sekr. ; Charles A. Johnson, kassör och J. Berglund, vakt- mästare.

I gillets början begränsades medlems- antalet till 30 personer, men denna klausul måste dock snart upphäfvasoch hair synnerligast under de senaste fem, sex åren medlemsantalet betydligt ökats med nya kandidater för nästan 'hvarje sammanträde.

Om Svea Gilles deltagande i större parader skulle här mycket kunna or- das, likaledes om den hjerterö rande uppmärksamhet, som alltid visats em afliden medlems stotft, då detta brin- gats till sitt sista hvilorum, i det gil- lets medlemmar i ihögtidsdrägt då del- taga mangrant i alltid ståtlig pro- cession — men vi Lns'krän'ka oss till att blott i några få ord beröra de i sin mån för Svea Gille epokgörande till- dragelser af i fråga varande först nöm- da art. Vare det nog sagdt, att det är endast en g'ång, som en utartietad plan upphäfts, och detta måhända till följd af otillräcklig tid för planens realise- rande, men kanske också till följd af fruktan för att i någon mån såra den, som skulle firas med en större ovation från svensikar och norrmän. Då i fjol Fridtjof Nansen väntades hit, talades mycket om, att Svea Gille skulle i det tillärnade fackeltåget medföra ee jette- jordglob och öfver dess nordpol sväf- vande ballong.rcpresenterande Andrées färd, men häraf blef intet. Här finnes skäl för reflektionen: Månne norr- männen i slikt fall skulle visat samma fina takt och belefvenihet, som sven- skarne gjorde? ooh kan den anmärk- ningen tilläggas, att paraden med en- dast en handfull norrmän blifvit ett totalt fiasko eller troligtvis fått instäl- las, om ej svenskarne tagit den om händer.

'Då den 4 Juli 1892 en större parad till ära för Columbi upptäckt hölls här liksom å andra platser i För. Staterna, slog Svea Gille åskådarne med till häp- nad gränsande förvåning genom utru-

FÖRENINGAR

53

stanidet af ett fullt bemannadt vikinga- skepp, som framseglade utan synbar drif kraft; hästairne voro nemligieu dol- da på insidan af skeppet ocih. en lik- nande häntydan på att Nordens söner voro förtjenta att ihågkammas visades i år då den 22 Juni Woircesters 50- årsjubileum som staid firades med en större parad, i hvilken Svea Gille del- tag meid en monitor, från hvars rote- rande torn dundrande salvor affyrades under färden Main st. fram.

Svea Gilles klubbhus nära sydöstra ändan af den vackra Quinsigamond sjön, till hvilken gi-undstenen med öf-

lar derpå en skuld i foirm af inteckning på endast $3,000.

I n trä desaf giften till Svea Gille var förr obetydlig, men ihar nu höjts till tio dollars, månadisafgiften är 50 cents., och det kan ju tydligt förstås, att på dessa afgifter hvarken klubbhus kun- nat byggas eller en treflig oOh rymlig lokal vid stadens förnämsita gata kun- nat underhållas, utan har det mesta ajf de idertill erforderliga medlen anskaf- fats genoim kraftigt samarbete vid stör- re, i allo lyckade tillställningar. Gillets attraktioner vid hållna basarer ha all- tid varit originella oöh anslående, en

	^H^^I^^^I^9B^^-''^'%^y!l^^^l
	^^^^^
^^5
IfeHi

I Svea Gilles

i paraden d,

liga ceremonier lades mie'morialdag'an den 30 Maj 1894, reste sig kort derpå m-od sima två torn ooh vackra smärta former på den höga skogbevuxna stran- den och står der nu såsom ett talande bevis på Svea Gilles handlingskraft samt är utan gensägelse det vackraste och största af de miånga klubbhus, som göra scenerierna rundt denna sjö ännu mer pittoreska. Här Ciger gillet och en del enskilda medlemanar ett landområ- de på 15 acres. Klubbhuset ihar upp- förts för en kostnad af $8,000 och hvi-

Vikingaskepp

4 Juli 1892.

gång en jetteraajstång från golf till tak i den rymliga Mechanics Hall, en an- nan gång ett med hloimmor öfversål- ladt Eiffeltorn o. s. v.

Att mot främlingar häfdvunnen nor- disk gästfrihet visas af en förening som Svea Gille, är helt naturligt. Då år 1892 Svenska Gleeklubben 1 Brook- lyn till följd af det Vid sångarfesten i M'inn€apolis,Minn., eröfrade högsta pri- set, ett vackert och dyrbart banér,gjor- de en konsertturné här i östern, rönte klubben en gästfritoet af gillets me'd-

54

S V E N S K A R N E I \\' O R C E S T E R

lemmar, som deltagarne säkert sent skola glömma ooh vid gillets k'ubbhus ha sångföreningarne Svenska Gleekliib- ben och Harmoni från Boston samt

klubb, men på grund af bristande in- tresse bland dess egna medlemmar upp- hörde den efter en nära ett-årig tillvaro. En sjukförening har äfven bildats på

L«	^
o
H	CO
O	ort
OO
<u
^
o
	y
<^	t<
<u
>	is:
c/)

Verdandi från Providence vid ett par tillfällen varit väl uppmärksammade gäster.

Inom gillet existerade 1893 — 94 en sångförening, kallad Svea Gilles Glee-

senare tid, men har dock, så vidt det är förf. bekant, rönt föga tillslutning. Svea Gille står med sina omkring 150 medlemmar som ett föredöme för andra landsmän, cm hvad god enighet

FÖRENINGAR.

och kaimratanda kunna åstadkom ma.

Dess senast invalda styrelse bestod af följande medleimmar:

A. Bruno Anderson, ordf.; Gustaf Oldson, v. ordf.; Johan Englund, siekr.; A. E. Roimborg, fin.-sekr. och Claes Nylén, kassör. Huskomitén, som omhiänderhar alla angelägenheter rörande klubblokalen i staden odh klubbhuset vM sjön, består af Gustaf Oldson, Daniel Danielson, Gottfrid 'Hansion, Olof Olson och Au- gust Göranson.

Vaktmästare för lokalen 1 staden är Steve Forsberg och för klubbhuset vid sjön Charles Beck.

Ur styrelsen har, såsom längre fram namnes, hr Bruno Anderson afgått ooh inneihafves för närvarande ordförande- stolen af hr Gust. Oldson.

Sammanträden hållas den andra och sista onsdagen hvarje .månad kl. 8 e. m. i klubblokalen, 418 Main st.

Vestergötland. Han genomgick folk- skolan ooh läste några år privat, hvar- efter han lärde maskinarbetareyrket

Charles Beck,

Svea Gilles stiftare. CHARLES BECK, iSvea Gilles stif- tare ooh en af dess outtröttligaste med- lemmar, föddes den 13 Sept. 1862 i Gö- teborg, derifrån hans föräldrar, medan han var -helt ung, flyttade först till Östergötland cch sedan tillhaka till

Steve Forsberg,

Svea Gilles vaktmästare.

och arbetade vid skilda tider på Troll- hättans Meik. Verkstad, Ljusne Mek. Verkstad, "Atlas" i Stock'holm samt Lindbergs varf och mekaniska verk- stad, allmänt känd i Stockholm under namn af Stora Varf vet. Becik kom på våren 1886 till Worcester saimt ämnade slå yrket ur hågen cch resa vester- ut men erhöll förmånlig anställning 1 Holyokes maskinverkstad, der 'han stannade i 9 år. Under dessa år har han ofta varit bortsänd att utföra ma- skinupipsättningar (turbiner) för bokla- get och under senare åren hade han an- ställning som förman.

"Gillets Cliarlie" är en humorist som få. Då han härom dagen med anledning af denna boks utgifvande tillfrågades om några biografiska uppgifter, var han ej sen att svara: "Inte fins det nå- got att skrifva om mig, inte. Jag till- hör Svea Gille, endast gillet, har varit dess ordförande, vaktmästare och — åtsikilligt annat; kan simma, 'har höns, ankor och — ångbåtar, 'har god helsa och tycker det är roligt att lef- va!" Sant, h vartenda ord! Att

5(5

SVENSKARNE I W0RCE3TER.

ingen styfvare simmare klufvit "la- kens" vatten, var en allmänt känd hemlighet.likaså att han hade höns och ankor, men — ång'båtarne kommo som en fullständig öfverraskning. Vid när- mare reflektion ter sig dock saken helt naturlig. I egenskap af vaktmästare i klubbhuset vid sjön har hr Beck mera än någon annan satts i tillfälle inse, att mycket kan göras för mera reguli- era turer på insjöns vatten och då man känner Becks ordningssinne och sega ihärdighet, kan man känna sig förvis- sad om, att de af honom inköpta tre små ångsluparne komma att till in- stundande sommar föra en massa gä- ster till Svea Gilles klubbhus och andra vid sjön belägna platser, som väl äro värda att besökas.

BRUNO ANDERSON, hvilken den 14 Sept. 18% af sa de sig befattningen som Svea Gilles ordförande, på grund deraf att ham erhöll förmånligare an- ställning än den han tillfälligt inneha- de i Worcester, föddes i Huddinge soc-

Bruno Anderson,

Svea Gilles f. d. ordförande, ken af Stockholms län den .5 Mars 1864 och erhöll sin första skolunderbyggnad i Stockholm, tills han i April 1878 vid 14 års ålder ankom till Worcester. Hr Anderson, som år 1883 genomgick full-

ständig kurs i Hinmans Business Col- lege här i Worcester, har innehaft an- ställningar dels som bokhållare, dels som handelsresande hos följande fir- mor: Iver Johnsons fabrik i Worces-

Claes Nylen,

Svea Gilles kassör, ter, Wm Haaker, New York, H. Bolan- der, Chicago, 'bedref egen speceriaffär under firma Holmes & Anderson i Campello, Mass. i 5 år, vidare anstäld hos firman Strohmeyer & Arpe, New Yor^k samit hos Wm A. Leggett & Co., också i New York. Han hade äfVen an- ställning som bokhållare i Svenska Handelsbolaget första aret af dess exi- stens. I Oktoher månad i år erhöll hr A. anstänning som re&expedit för snus- firman A. Bolander i Chicago och har sitt hufvudqvarter i New Yorik. Hr A. är mycket musikaliskt anlagd och in- nehade i fyra år befattming som orga- nist vid ^Svenska Lutherska församlin- gen från den tid dess kyrka å Mulberry st. uppfördes. Hr Anderson har i mån- ga år varit passiv medlem af den kän- da svenska sångföreningen Lyran i New York samt var äfven medlem i logen Worcester af föreningen Mystic Brothers.

Som ordförande å Svea Gille var hr A. mycket omtyckt och var det med

FÖRENINGAR

57

upprigtig saknad föreningen emottog underrättelsen om hans afgfång.

GUSTAF O. F. OLDSON, Svea Gilles nuvarande ordiförande efter 'hr Bruno Andersons afgång, är född i Kalmar den 4 Juli 1864. Vid 14 års ålder lem- nade tan hemmet och begaf sig till Stockholm, der han erhöll anställning i speceriaffär först hos M. Åkerström, 6 östermalmstorg ooh sedan hos John Kjellin, 31 Linnégataoi. Den 15 Juni 1890 ankom han till Worcester och ef- ter en kort tids arbete hos Washburn & Moen Mfg Co., beträdde han åter sin

Gustaf 0. F. Oldson,

Svea Gilles nuvarande ordförande.

1 Sverige valda bana samt erhöll först anställning i hr Hans Trulsons speceri- ibandel vid Lincoln sq. I Juli månad 1891 erhöll han anställning vid Sven- ska Handelsbolaget och ihar allt sedan dess, med undantag af den tid han för ett par tre år sedan aflade ett besök i Sverige, skött sin befattninig så väl att han nu är föreståmdarens "'höigra hand". Förutom Svea Gille tillhör ihr Oldson Court Harmony, F. of A.

Svenska Gymnastikklubben.

Af allt vi medfört från hemlandet i högan Nord att här odla, uppöfva och sträfva för att få erkändt finnes väl knappast något så 'karakteristiskt svenskt som den svenska gymnasti- ken. I likhet med den svenska sången är den svenska gymnastiken en af de bästa gåfvor fäderneslandet skänker si- na söner att vårda, och båda ha här gjort stora landvinningar, ehuru den svenska gymnastiken i allmänhet ej lå- tit så mycket tala om sig härute som den svenska sången, hvilkens förnäm- sta ifrares sträfvan ju till ocih med lyc- kats vinna aktningsvärd t och högst uppmuntrande erkännande i hemlan- det. Då det endast kan vara aif nog intresse för dem, som särsikildt intres- sera sig för den lingska gymnastiken att utförligt orda om detta systems ut- märkta egenskaper, hvilket ju för re- sten vore orimligt begärt inom den be- gränsade ramen af ett arbete som det- ta, så vilja vi blott påpeka, att ingien- ting i verlden är så väl egnadt att sy- metriskt utbilda menniskokroppens a 1- 1 a lemmar till ett harmoniskt helt och på samma gång utveckla oCh stärika själsförmögenheterna som den nämda gymnastiken. Och dess landvinningar i den civiliserade verlden ha ej varit små, oaktadt det nog för den ytlige be- trafetaren kam te sig så.

Den svenska gymnastik förening,som här existerat i nära sju år, har visser- ligen ej vunnit så stor tillslutning, som man kunnat tänka sig att den borde göra, men dess allvarliga sträfvanden ha mer ooh mer vunnit allmänhetens bevågenhet, så att dess publika uppvis- ningar varit, synnerligast under de se- naste åren, väl besökta och numera tor- de dess existens för framtiden vara till fullo betryggad. Hvad som i synnerhet är värdt att påpeka, är den omständig- heten, att den svenska gymnastiken, tack vare Worcesters svenska gymna- st:k:kluibbs förtänksamhet, tolifvit mera allmänt känd och uppskattad bland samhällets mest framstående män odh qvinnor och synnerligast bland dem,

58

SVENSKARNE I WORCESTER

som ha omhänder det uppväxande släg- tets utveckling i kroppsligt och and- ligt afseende.

Deu svenska gymnastikklubben är fullt värd all den uppmuntran den kan röna af landsmännen, ty det mål den satt sig före är stort och ertkännans- värdt — att till fullo uppfylla den la- tinska satsen: Mens såna in corpore

klubben och hrr HedströTO, E. Fors- stedt och C. Goldkuhl utsagos till ko- mité att utarbeta förslag till stadgar. Till interimstyrelse valdes hrr J. A. Hedström, A. Berglöf, A. Jungmarker, E. Forsstedt och C. Goldkuhl.

Till lokal för gymnastiköfningarn* hoppades man erhålla den tyska Tur- ner föreningens lokal, men svårigheter

Svenska Gymnastikklubben.

sano eller på svenska uttydt: En sund själ i en sund kropp.

The Swediöh Gymnastic Club är del namn, under hvilket föreningen orga- niserades söndagen den 14 Februari 1892 efter en af hrr C. W. Bildt, Carlos Goldkuhl, John A. Hedström oCh Eric Forsstedt i Skandinavia för den 11 Febr. utfärdad kallelse till för svensk gymnastik intresserade landsmän. Om- kring 60 personer hade infunnit sig i Svea Gilles dåvarande hall, 98 Front st., ooh till ordförande för mötet ut- sågs redaktör Goldkuhl; sekr. blef hr John A. Hedström. Trettio personer förklarade sig villiga ingå i den nya

uppstodo och det var först i April man lyckades komma öfverens med tyskar- ne, så att öfninigarne då kunde påbör- jas. Klubbens förste tjenstemän voro: C. W. Bildt, ordf.; Carlos Goldkuhl, v. ordf.; Lonis Holmberg, sekr.; Axel Jungmarker, kassör; T. B. Malmstedt, Alhin Kasperson och P. Lundevall, direktörer. Dess förste instruktör var hr John A. Hedström.

Under hr Hedströms ledning pågin- go öfningarne oafbnvtet hela sommaren hvarje onsdags afton och söndags mor-

FÖRENINGAR.

)9

gon. Den 30 Nov. resignerade lir Hed- ström från ledarebefattningen och i hans ställe valdes ingeniör C. W. Bildt. Den första uppvisningen hölls i Turner Hall den 23 P"ebr. 1893. Den 3 Maj samma år förhyrde föreningen sin sommarplats vid sjön Quinsigamond och invigdes den samma den 30 Maj.

En större, af många amerikaner be- sökt uppvisning hölls i "Rinkeu" på Foster st. den 25 Maj 1893. Förenin- gen fick under sommaren nöjet att som gåfva af hr doktor Verner emotta- ga en del möblemang för sin sommar- plats samt ett dussin hängmattor.

Nästa uppvisning hölls i Turner Hall den 26 April 1894. Dit hade så många personer, som salen kunide rymma, in- funnit sig ooh ibjöd dervid klubben på ett blandadt program af gymnastik- uppvisning, musik och sång samt dans.

Bland mera bemärkta tilldragelser I klubbens historia förtjenar framhållas de.ss deltagande i en båtparad, en veri- tabel venetiansk afton, som på qvällen d. 21 Juni '94 var anordnad å Quinsiga- mond sjön och åskådades af en till mellan 7 och 8,000 personer uppgående publik. Bland de deltagande båtarne utmärkte sig i synnerhet Svensika Gymnastik klubbens för sin originali- tet. Ingenrör Thure Larson hade nem- ligen konstruerat ett vikingaskepp i miniatyr, å hvars så väl drakhufvud som bakstam och sidor funnos trans- parenta utskärningar, från h vilka ett rödt ljussken utströmimade och seglets konturer markerades af kulörta lyktor. Båten manövrerades aif 'hrr Thure Lar- son, Louis Holmberg, W. Bäckström, B. Vendin, R. Vendin, H. Moberg, E. Linell, E. Sundberg och A. Nilson, alla i sina klädsamma 'hvita -gymnastik- drägter. Det hela var af en prälktig effekt och v^äckte också berättigad upp- märksamhet. Gymnastik klubben bem- förde också första priset för den bästa en.^^kilda båten.

Den 3 Jan. 1895 hölls åter en uppvis- ning i Turner Hall och den 27 Mars samma år visade klubben sitt vackra deltagande för nödens och sorgens barn, i det en gåfva af $100 anslogs ur

klubbens kassa till nödlidande lands- män. Detta var dock ej första gången gymnastik klubben visat sitt deltagan- de för likars nöd, ty vintern förut var den jemte andra svenska föreningar mycket aktiv vid de publika tillställ- ningar, som arrangerades för den då existerande nödhjelpskomitén.

Sin första prisuppvisning gaf klub- ben i "Rinken" den 9 Maj 1895. Flera hundra amerikaner voro inbjudna, syn- nerligast i skolfrågor intresserade samt stadens borgmästare och flera andra af dess tjenstemän. Rörelserna gingo med lif och lu^t och den kände ifraren för svensk gymnastik, baron Nils Pos- se från Boston, som bevistade uppvis- ningen, gaf klubben det smiickrande vitsordet, att den i sina gymnastiska prestationer kunde mäta sig med hvilket svenskt infanteriregemente soim helst. Priser i guld, silfver och brons utdelades och vunnos i tur och ordninig af hrr Axel Jungmarker, A. Åqvist och Axel Lindgren.

Andra prisuppvisningen bolls i Con- tinental Hall den 13 Maj 1897 och der- vid toigs priset i guld af Axel Dahl, i silfver af Adolf Werme ooh i brons af Axel Lindgren. Den 5 Febr. i år gafs åter en uppvisning i Turner Hall odh den tredje prisuppvisningen hölls i Mechanics Hall den 23 sistlidne April, dervid äfven svenska nationaldanser utfördes. Pristagare blefvo Adolf Wer- me, guld. Anders Werme, silfver, ooh Jobn Ulrikson, brons.

Klubbens angelägenheter omhänder- hafvas nu af:

Ivar Clason, ordf.;

Oskar Englund, v. ordf.;

Nils Kasperson,

Karl Englund och

Adolf Werme.

Albin Kasperson, sekr. ;

Carolus Loundin, kassör;

W. Bäckström och

Erik Linell revisorer samt

Arvid Petterson, suppleant. Instruktör är hr C. W. Bildt och as- sisterande instruktör hr W. Bäckström.

60

SVENSK ARNE I WORCESTER.

Gymnastiköfningarne ega rum hvar- je onsdags afton och söndags morgon i Turner föreningens lokal å South- bridge st.

Logen Quinsigamonds Viail, 1. 0. G. T.,

är den äldsta skandinaviska goodt«mp- larlogen i Massachusetts. Den instifta- des den 16 Maj 1891 af hr Carl Grim- sköld från New York. Då logen stifta- des ingingo 20 personer som "charter" medlemmar och af dessa 20 qvarstå för närvarande 5, nemligen J. T. Jacobson, H. Moskovin, A. Klinglöf, Anna Hag- berg och G. Asker. Logens första ord- förande var A. G. Spets och dess för- ste sekreterare Oskar Engvall. De för- sta mötena höUos i ett af Washburn & Moens hus vid Millbury st., men som denna lokal på grand af logens stora tillväxt snart nog blef för liten, beslöts att vidtaga åtgärder för anskaffandet af en större lokal. För detta ändamål förhyrdes en hall belägien d Första Svenska Handelsbolagets hus i Quin- sigamond, hvaresit logen hade sina mö- ten regelbundet en gång i veckan tills på våren 1892, då åtgärder vidtogos för l)yggandet af ett eget hus. För detta ändamål köptes en tomt vid Ekman st. Vidare ingicks kontrakt med byggttnä- staren L. M. Petterson om husets byg- gande och på hösten samma år blef det färtligt samt invigdes högtidligt den 6 Novemiber af storloge temiplar i den amerikanska storlogen mr James L. Bowen.

Logen har under sin tillvaro haft hårda strider att utkämpa för att hålla sin financiella ställning i jemvigt och ofta nog har medlemmarnes offervillig- het tagits i anspråk, alltid med e'tt godt resultat.

Förliden sommar bildades af de yng- re sportälakande goodtemplarne en för- ening, känd under namn af EAGLE

CYCLE CLUB. Denna klubb står vis- serligen icke under logernas kontroll, men mortager som medlemmar endast gooiltemplare och består den för närva- rande af omkring 35 medlemmar.

Är 1896 öfvergick logen Quinsiga- monds Väl så väl som de öfriga sven- ska logerna här i östern till den då nybildade svenska storlogen, som nu existerar under namn af The Fastern Scandinavian Grand Lodge of Massa- chusetts.

Logen Quinsigamonds Väl består för närvarande af en kärntrapp af 86 med- lemmar och dess tjenstemän äro: Oscar Jdhnison, L. T.; E. Sv^enson, V. L. T.; N. Ericson, Seikr.; J. Frykberg, B. Sekr.; E. Asker, Skattm.; N. Vendt, F. S. ; J. Luudqvist, K.; J. Youngiberg, F. L. T.; A. Hamimajfbeok, M.; Augusta Carlson, B. M.; A. Vallberg, Y. V.; M. J. Lindqvist, L. D. Logen håller sina möten hvarje sön- dag kl. %4 e. m.

I förening med denna loge existerar UNGDOMSTIEMPLET VÅRBLOMMAN som instiftades den 16 Mars 1895 ooh nu består af af 65 medlemmar. Gustaf Berg är intendent för temiplet och dess sammanträden hållas hvarje lördags Qväll kl. %8.

OSCAR WILHELM JOHNSON, Loge Templar i Quinsigamonds Väl, är född i Helsing'borg den 30 Sept. 1873 och har genomgått folkskolan i sin födelsestad. Den 26 Juni 1892 ankom han till Wor- cester och arbetade de första BVa åren hos Holyoke MaChine Co. samt erhöll sedan plats hos The Morgan Constrac- tion Co. Den 5 Maj 1889 ingick han i G. T. OTd«n i Sverige och logen Quinsi- gamonds Väl förenade han Sig med den 2 Juli 1892. Han innehar alla grader, som orden tilldelar sina medlemmar, har innehaft nästan alla tjenstemanna-

FÖRENINGAR

61

platser, tills han invaldes i den nuva- rande samt är dess utom kapten för Eagle Cycle Club.

^

Logen Monitor, I. 0. G. T.,

stiftades den 20 December 1891 af de- puterad K. J. Bey cch miss Alma Bey från Hartford, Conn. 19 personer in- gingo i logen som s. k. "charter"- medlemmair.

Dess förste styrelse 'bestod af C. G. Levan, L. D.; C. F. Lybeck.L. T.; Jobn Englund, V. L. T. o^oh Axel Tjellander, L. Sekr.

LfOgen möter bvarje tisdag kl. 8 e. m. i Monitor Hall, 274 Main st.

Theodore Osberg,

Sekreterare i logen Monitor.

Dess nuvarande tjenstemän äro: Frits Anderson, L. T.; K. V. Moberg, V. L. T.; N. Persson, F. L. T.; Theodor Osberg, iSekr.; Carl J. Toll, L. U.; Philip Delin, F. S.; Hanna Toll, K.;

Henry Edsftrand, M.; Emma Svenson, B. M. ; Sigrid Franke, I. V.; Martin Andersson, Y. V.; Amanda Svenson, I. U. T. och C. J. Linderholm, L. D. *

THEODORE OSBERG, sekr. i Moni- tor loge och Svenska Nykterhetsför- bundet, föddes den 18 Sept. 1860 och erliöll undervisning vid Malmö Ele- mentarläroverk, hvarefter han inneha- de anställning i manufajktur- och herr- ekiperingsaffär. Den 12 Juni 1886 kom han till Amerika och år 1892 till Worcester. Här er^höll ihan anställ- ning hos möbelfirman Union Furnish- ing Co. (f. d. Gately & 0'Gorman.)

Hr Osberg tillhör, förutom logen Mo- nitor, Court Frederic T. Greenhalge, F. of A., och Kalpa loge, U. B. & T. S.

^

Svenska Goodtemplarnes i Worces- ter och Quinsigamond Sjuk- och Begrafningshjelpförening

bildades den 28 Febr. 1892. Inträdes- afgiften är 50 cents för helt och 25 cents för hälft medlemsskap och må- nadsafgifterna respektive 40 och 20 cents. Vid sjukdomsfall erhållas i sjufchjelp pr vecka $7.00 för helt ocli $3.50 för hälft medlemsskap. Vid med- lems dödsfall utbetalas $100 i begraf- ningshjelp. Föreningen eger $250 i kas- san. Dr Ellis är föreningens läkare. Styrelsen består af:

M. J. Lindqvist, ordf.;

Frits Anderson, sekr. och

Adolf Johnson, kassör.

62

SVENSKA RNE I WORCESTER.

The I. 0. G. T. Camp Association

är en förening inom de svenska G. T. logerna med ändamål att anskaffa sommaa*- odi lägerplats för logernas medlemmar. Somi-arne 1896, 1897 och 1898 har denna förening innehaft f. d. Natural History Park på nonlvestra stranden af Quinsigamond sjön och ut- gör denna plats, som sedan goodtemp- larne förhyrt den uppkallats med nam- net "I. O. G. T. Camp", en särdelees angenäm lägerplats under sommarmå- naderna och freqventeras flitigt så ml

Qvinnoförenin§:en Svea.

en braneh för qvinliga medlemmar utaf sällskapet Order of Mystic Brothers, bildades den 28 Mars 1891, på föran- staltande af "Vi'king Council" af sam- ma orden.

Föreningen började med femton s. k. "c(harter"-med]emmar och följande tjenstemän tillsattes:

Fru Anna Smith, ordf.; fru Ida Per- son, vice ordf.; fru Emma Hanson, kaplan; fru Elisabeth Nilson, sekr.; fru Maria Eliason, kassör; fröken Nelly

Goodtemplarnes lägerplats vid Lake Quinsigamond.

af medlemmar ooh deras familjer som .af icke goodtemplare.

Associationens styrelse består af:

M. J. Lindqvist, ordf.;

John Frykberg, sekr. ocli

Oscar Johnsson, kassör.

■-^*^

Person, konduktör och fröken Ellen Anderson, vaktmästare.

Lämpliga s-tadgar utarbetades af en komité utaf O. M. B., och antogos af Qvinnoföreningem Svea. Föreningen är en sjuk- och hjelpfö rening. Inträ- desafgiften bestämdes till en dollar ooh månadsafgiften till 25 cents. Qvinnor i ålder mellan IG — 50 år ega tillträde. Sjukhjelpen var först endast $2.50 i veckan under tretton veckor på året, men höjdes 1896 till $3.00 pr Vecka för

FÖRENINGAR.

63

lika lång period. På ett möte 1893 ena- des man om att anställa en förenings- läkare, hvilkeu befattning för närvar- rande innehafves af dr Swan, 41 Plea- san't st. År 1898 bildades en begraf- ningsfond med en taxering af 50 cents pr medlem för 'hvarje dödsfall.

Den senaste finansrapporten visar, att under den tid föreningen existerat ha dess inkomster stigit till $2,885.52. I sjukhjelp ha utbetalts $1.079.05 ocih kassabehållningen är $525.64. Medlemsantalet är 103. 'Den nuvarande Styrelsen består af:

Fru Carolina Zakrison, ordf.;

Fru Ingeborg Höglund, v. ordf.;

Fröken Ida Benson, sekr. ;

Fru Ida Nord, kassör;

Fru Julia Florin, kaplan;

Fröken Klara Stake, konduktörooh

Fröken Magna Williamson, vaktm. Möteslokal är Red Men's Hall, 98 Front st., ooh mötestiden är första lör- dag'en i hvarje måmsiä kl. 8 e. m. och tredje torsdagen i hvarje månad kl. 2.30 e. m.

Massasoit Tribe, Improved Order of Red Men.

Bland amerikanska föreningar, som i sina led räkna andra nationer, intager Red Men ett mycket framstående rum. Logen med ofvan nämda namn har egentligen utgått från en förening 'bland nordbor, som förr existerat här under namn af Heimdall Society. Mas- sasoit Tribe organiserades den 27 April 1887 och det första mötet hölls i det gamla posthuset på Pearl st. Inalles 46 personer, på endast få undantag när svenskar, antecknade sig till medlem- skap och till styrelse (Chiefs) valdes:

Prophet, Dean S. Ellis.

Sachem, John G. Söderberg.

Seni )r Sagamore, H. N. Orup.

Junior Sagamore, Frans Lätt.

Chief of Records, Willis E. Sibley.

Asst. C. of R., K. C. Lindström.

Keeper of Wampum, C. J. Hult.

1st Sannap, Charles Brelin.

2nd Sannap, John Clason.

1st Warrior, Adolf Hedengren.

2nd Warrior, Arvid Johnson.

3d Warrior, A. W. Granquist.

4th WaiTior, Peter östlin.

1st Brave, Carol Loundin.

2nd Brave. Carl Warg.

3d Brave, C. J. Auren.

4th Brave, Joseph Hemans.

Guard of Wigwam, John Fyrberg.

Guard of Forest, Olof Sjöholm.

Trustee för ett år, John Clason.

Trustee för två år, Arvid Johnson.

Trustee för tre år, Gust. Ellström. Vid nästa möte, som hölls den o Maj, tillsattes hrr Knut C. Lindström, August Thunman och Frans Lätt som komité att anskaffa en mötesplats och sådan erhölls i nr 44 Front st., der för- eningen höll sina möten tills i Juni månad 1890, då mötesplatsen flyttades till nr 98 Front st.

Allt sedan början har föreningen gått siäkert framåt och står i dag i eko- nomiskt hänseende och numerär föga efter någon annan, af svenskar hufvud- sakligast sammansatt förening här i staden. Dess nuvarande styrelsemed- lemmar äro:

Prophet, C. A. Johnson.

Sachem, W. N. Wheeler.

Senior Sagamore, Andrew Hjort.

Junior Sagamore, H. J. Gamelin.

1st Sannap, C. H. Day.

2nd Sannap, W. H. Dewing.

Guard of Wigwam, L. C. Larson.

Guard af Forest, Nils Nilson.

Chief of Records, Ivar Svenson.

Keeper of Wampum, A. Romborg.

Coll. of Wampum, Aug. Anderson.

1st Warrior, C. A. Grunditz.

2nd Warrior, Aug. Winberg.

3d Warrior, Fred Anderson.

4th Warrior, John Johnson.

1st Brave, L. C. Anderson.

2rd Brave, M. Anderson.

3d Brave, Hjalmar Styffe.

4th Brave, Oscar Sundberg.

64

SVENSKARNE I WORCESTER

Trustees:

M. Anderson,

Hjalmar Styffe och

Peter Carlson. Bland för denna förening särskildt intresserade medlemmar förtjenar näm- nas den nuvarande sekreteraren (Chief of Records) hr Ivar Svenson, hvilken i 6 år innehaft denna befattning och enligt gällande författning efter fem års trogen tjenst erhöll Past Sachems grad för ett år sedan.

Massasoit Tribe räknar 159 medlem- mar och håller sina möten i ofvam nämda lokal hvarje måndags afton.

Viking Lodge, Knights of Honor.

Det vidt utgrenade och välgörande ordenssällskapet Knig'hts of Honor, af hvilket svenska loger finnas på många platser iaom den nordamerikanska unio- nen, hade ej bland landsmännen i Wor- ster vunnit insteg förr än den 20 Febr. 1896, då Viking Lodge, nr 3,966, organi- serades på ett möte i Commonwealfh Hall, 566 Main st. af ordens organisa- tör W. E. Chase och tjenstemännen in- om Worcester Lodge, K. of H. •

Viking logen bildades med 21 med- lemmar och till dess förste tjenstemän valdes:

John R. Johnson, Past Dictator; Benj. J. Bernström, Dictator; C. S. Hagström, Vice Dictator; F. A. Fors- berg, Asst. Dictator; John P. Holm- gren, Reporter; C. J. Person, Fin. Re- porter; Carl Boström, Treasurer; Eric W. Boström, Chaplain; John Hedlund, Guide; A. F. Ward, Guardian; O. L. Paulson, Sentinel; A. Svenson, A. F. Ward, E. W. Boström, Trustees.

Viking logen har sedan gått framåt sakta men säkert och räknade vid sista årets slut ett medlemsantal af 36 med en sjiikka.=sa af $118.

Föreningen 'hade under årets lopp ut- betalt i sjukhjelp $25 och till "The

Widow and Orphan Benefit Fund"

$321.18.

Inkomster för året voro $582.18

Utgifter ' 464.18

Således en kassabehållning af $118.00 Under logens tillvaro har ett döds- fall af medlem inträffat, nemligen Carl A. Peterson. Han hade vid sin död endast inbetalt till logen $2.73 och er- höll hans enka och fem barn så fort sig göra lät hans lifassurans på $1,000.

Logens ställning är god och solid och dess affärer under året ha omhän- derihafts af följande styrelse:

Jobn P. Holmgren, Past Dictator;

E. W. Boström, Dictator;

C. A. Boström, Asst. Dictator;

E. M. Peterson, Reporter;

G. F. Lindström, Fin. Reporter;

C. Ericson, Treasurer;

Eric Hedlund, Chaplain;

Ossian Paulson, Guide;

P. J. Bergström, Guardian;

N. J. Svenson, Sentinel samt

John P. Holmgren,

Benj. J. Bernström och

A. M. Roman, Trustees.

JOHN P. HOLMGREN, past dicta- tor för Viking lodge, är född i Veners- borg den 1 Maj 1873 och genomgick åren 1882 — 87 de fem första klasserna af Venersborgs högre allmänna elemen- tarläroverk. Han ankom till Worcester i No. 1887 och har här innehaft anställ- ning som maskinarbetare vid Cromp- tons Ix)om Work och Washburn & Moen Mfg Co. Är 1892 sändes han åf Washburn & Moen Mfg Co. till Wau- kegan. 111., att biträda vid uppsättnin- gen af deras nya maskiner derstädes, lemnade sin befattning 1894 och fick anställning hos Jones & McLaughlin i Pittsburg, Pa. Hr Holmgren återkom till Worcester 1895 och er'höll åter plats hos Washburn & Moen, der han fortfa- rande arbetar.

Han är medlem af Svea Gille, hvars sekreterare han var år 1889, blef 1894 gillets fin. sekr. och 1896 dess kassör samt en af trustees för 1897. Var 1896— 97

FÖRENINGAR.

65

reporter för Viking lodge och dictator 1S97 — 98 samt är nu past dictator. Dess- utom tillhör han logen Ragnar af Vasa orden, till hvars förste sekreterare han vid logens stiftande invaldes.

^

The Swedish Cemetery Corporation.

(Svenska Begrafoiuiisplata Föreniugeu.)

Den vackra tanke, som ligger till grund för denna organisation, har en- ligt dess nuvarande sekreterares rap- port, uppläst på tioårsdagen af Svenska Begrafningsplatsens invigning, sitt ur- sprung från den kände ooh för sin framgångsrika verksamhet på det and- liga fältet förut omtalade metodistpa- storn D. S. Sörlin och var det hufvud- sakligast genom hans och den i våras härifrån till Sverige afflyttade ingeniör J. Forsstedts energi ooh visade intres- se, som det stora företaget lyckades nå sin fullbordan och vidare utveckling.

Den 22 Oktober 1885 insändes till Justice of Peace James H. Bancroft, från nedanstående personer en anhål- lan, hvari begärdes ett mötes kallan- de i och för bildandet af ofvan nämda förening:

Mauritz Johnson,

Petrus Borg,

Gustaf Ellström,

John Engström,

Ludwig Petterson,

Andrew Engelbrektson,

Peter Carlson,

F. O. Dahlqvist,

Joihn A. Corneli,

Ludw. Johnson ooh

Carl J. Lundgren. Det första mötet hölls i rum 101 Walker Building den 21 Nov. 1885, då föreningen organiserad^Qs ocb stadgar antogos. De första tjenstemännen voro:

Mauritz Johnson, sefer.;

Gustaf Ellström, kassör;

Ludwig Petterson, kollektör (in- kasserare).

Till direktörer valdes:

Peter Carlson, president, Mauritz Johnson, Gustaf Ellström, Petrus Borg, Joihn Engström, A. Engelbrektson, Ludwig Petterson, F. O. Dahlqvist och C. J. Lundgren. Från Henry Bigelow inköptes om- kring 3 acres land, beläget vid Webster st. för ett pris af $1,200, hvaraf hälf- ten betaltes kontant.

Komiterade för inköp af nämda plats voro: Pastor Sörlin, Gustaf Ellström, C. J. Lundgren, Mauritz Joihnson, C. J. Hult, Petrus Borg, F. O. Dahlqvist, J. A. Corneli och W. Rydberg.

Ansökan inlades till stadsstyrelsen om att få använda nämda land som be- grafningsplats i öfverensstämmelsemed section 18 of ehapter 82, Public Statues. Följande svar erhölls från stadssty- relsen:

"Ordered. That the Swedish Ceme- tery, a Corporation established by law have permission, and permission is heréby granted to it to use for the pur- pose of the burial of the dead its lot or tract of land situated on the westerly side of Webster st., containing about bhree acres nearly or quite opposite Hope Cemetery." Approved Nov. 25, 1885. See Journal of Mayor and Aldermen,

Book No. 9. Page 166. Begrafningsplatsens invigning till sitt ändamål egde rum memorialdagen den 30 Maj 1886, dervid pastor D. S. Sörlin officierade.

Sedermera inköptes land, sä att yt- innehållet nu utgör omkring 9 acres, alltsammans afröjdt och större delen afplaneradt och utlagdt i lotter, priva- ta och fria. I de senare erhålla mindre bemedlade rättighet att fritt begrafvas. Upp till Januari 1896 voro sålda 437 privata lotter oöh frånbeigrafnlngspJat- sens invignång till samma datum äro begrafna å platsen 1,368 personer. Till den 1 Okt. i är voro 1,488 personer be- grafna här; 349 familjelotter och 102

66

SVENSKARNE I WORCESTER

enskilda platser (s. k. single graves) äro sålda.

Inkomsterna under den tid förenin- gen existerat hafva varit omkring $20,000 dollars och utgifterna omkring 1,000 dollars mindre. Dessa penningar hafva åstadkommits dels genom sub- skription, dels genom afhållandet af basarer, konserter o. d.

ning rörande begrafningsplatsen med- delas följande punkter ur föreningens stadgar:

Tjenstemännen skola bestå af af nio personer, utgörande styrelsen, en Sek- reterare, en Kollektör, en Kassör och två Revisorer. Styrelsen skall inom sig välja President, Vice President och Arbetschef. President- och arbets-

Vy från svenska kyrkogården.

Nuvarande tjenstemän äro:

J. Eric Forsstedt, Sekreterare;

S. E. Hanson, Kassör ocih

Eric Landin, Kollektör. Styrelsen utgöres af:

Andrew Hjort, president;

L. M. Petterson, vice president;

William Anderson, ar^betschef;

John Carlson,

John Carlson (Carlson Bros).

Petrus Borg,

A. W. Ekström,

C. A. Johnson oöh

Nils Lindqvist, trustees. För vidare upplysning om författ-

chefsbefattningarne kunna ej innehaf- vas af samma person.

Egare af begrafningslotter äro med- lemmar af denna förening.

Icke lottegare, hvilka till föreningen subskribera 1 dollar, kunna blifva med- lemmar af denna förening. Skrifna an- sökningar om medlemskap kunna lem- nas till sekreteraren eller kassören vid eller före det ordinarie årsmötet odh. skall inröstnlng af medlem ske vid nämda möte.

Reservfonden skall vara en fond, af- sedd att betrygga kyrkogårdens fram- tida underhåll, och kan räntan å näm-

FÖRENINGAR.

67

da fond ej dragas förr än efter en tid af 20 år, räknade från den första (l:sta) Januari 1894.

Tre trustees skola väljas att förvalta denna fond och skola de tjenstgöi-asom följer: en för ett år, en för 2 år och en för 3 år. Deras efterträdare skola väl- jas årligen, en för hvarje år, att tjenst- göra för en tid af 3 år.

På möte den 30 Sept. i år beslutades att skänka en plats för begrafvandet af i kriget fallne soldater af svensk börd, hemmahörande i Worcester.

Eric Landin,

Kyrkogårdens Superintendent.

ERIC LANDIN, föreståndare och in- kasserare för Svenska Begrafningsplat- sen, är född i Vestra Vingåker den 14 Juni 1856. Han kom till Worcesterden8 April 1888, arbetade en tid hos Wash- burn & Moen och sedermera i landt- bruk i Spencer. Den 11 Nov 1889 er- höll han sin nuvarande anställning.

Hr Landin tillhör Thomas st. M. E. församlingen och Svenska Metodister- nas hjelpförening i Chicago, 111.

Sångföreningen Lyran.

Denna dubbelqvartett, som e.xisterat i jemt tio år, är den äldste här existe- rande svenska sångföreningen och bil- dades hösten 1888 af följande medlem- mar:

Johan Englund, L. M. Ekstrand, l:ste tenorer ;

Axel Bäcklin, P. Emil Anderson, 2: dre tenorer;

Gustaf Bäcklin, Emil Anderson, l:ste basar;

Oscar Eklund, Edvard Anderson, 2: dre 'basar.

Edvard Anderson qvarstod i ungefär två år samt efterträddes i andra bas- stämman af C. Holmström, hvilken dock snart afgick, hvarefter Emil An- derson öfverflyttades till andra bas- stämman ooh Gustaf Bäcklin skötte en- sam första baspartierna, tills Ossian Paulson år 1892 blef medlem. Hrr EIc- strand ocb Axel Bäoklin lemnade sam- ma år Worcester ooh anto^go anställ- ningar i Waukegan, 111., och till ersätt- ning för dessa erhöllos Axel Runvik i första och Wilhelm Verner i andra te- norstämman. Andre basen Emil An- derson lemnade Lyran 1894 och efter- träddes af John Ohree och samma år flyttade Runvik till Syracuse, N. Y. Så återkom Axel Bäcklin och upptogs åter till andra tenor, W. Verner öfver- flyttades till första tenorstämman ooh sedan dess har Lyran varit samman- satt som följer:

Johan Englund, W. Verner, l:ste tenorer;

Axel Bäcklin, Emil Anderson, 2: dre tenorer;

Gustaf Bäcklin, O. Paulson, l:ste basar;

O. Eklund, Joihn Ohree, 2:dre>basar.

Joban Englund har varit sångför- eningens sekreterare allt ifrån början och O. Eklund dess kassör tills den 1 Jan. 1898, då W. Verner valdes i hans ställe.

Lyrans tjenstemän äro: Axel Bäcklin, ordf. och "bnsiness

manager"; Johan Englund, sekr. ;

68

SVENS K ARNE I WORCESTER.

W. Verner, kassör;

John Ohree, bibliotekarie;

O. Eklund, bitr. bibi. Hr Gustaf Backlin har varit Lyrans nitiske ledare hela tiden, öfniugarne lia regelbundet hållits hvarje mändags

nr 32 Front st., dock endast för en kort tid, hvarefter Svenska Lutherska kyr- kan godhetsfullt stälde sin undervåning afgiftsfritt till lyristernas förfogande. Lyran har genom trägen öfning och flit lyckats uppnå en förträfflig sam-

Sångföreningen Lyran.

afton, tills i år, då tiden ändrades till tisdagar i stället. De tre första åren höllos öfningarne i Sv. Baptist kyrkans undervåning, sedan förhyrdes en sal i

sjungning och har. icke blott derige- nom utan äfven genom sin villighet att alltid biträda vid välgörenhetstillställ- ningar och andra konserter än sina

FÖRENINGAR

69

egna årliga, vunnit stadgad populari- tet bland landsmännen och denna dub- belqvartetts prestationer äro alltid gerna hörda.

Sångföreningen Brage.

Med tanken på det stora antal lands- män, som här fans redan i början på 1890-talet, och på svenskarnes djupt in- grodda kärlek till sång, synes det nå- got egendomligt, att ej redan då en sjelfständig och lifskraftig sångkör existerade. Vid flera större fester ha- de visserligen tillfälliga körer uppstått, men efter utfördt värf, hvilket endast bestod uti att hastigt och lustigt inöf- va ett par sånger och publikt utföra dessa, har också den tillfälliga kören liksom på öfverenskommelse upphört att existera. Sålunda var för endast fem år sedan staden Worcester med hänsyn till en fast och lifskraftig svensk manskör knappast så väl lot- tad som tjugu år tidigare. Inom kyr- koförsamlingarne funnos visserligen körer, men dessa äro i regeln samman- satta af blandade röster och 'ha till sin hufvudsakliga uppgift att med sina sånger höja högtidligheten vid våra gudstjenster.

Emellertid hade på sommaren 1893 det året förut bildade Svenska Sångar- förbundet i Amerika (American Union of Swedis'h Singers) på svenskarnes dag under Chicagoutställningen skör- dat oförgätliga, aldrig yissnande lag- rar och hvad låg väl nu närmare till hands än tanken att bland Worcesters tusentals svenskar borde finnas till- räokligt material för en god, lifskraftig manskör, hvilken med heder kunde re- presentera Worcesters svenska koloni i Svenska Sångarförbundet?

Den 29 Nov. 1893 var i "Skandina- via" följande upprop infördt:

"De herrar, som intressera sig för bildandet af en svensk sångförening

här i staden med ändamål att repre- sentera Worcester uti 'American Union of Swedish Singers' och ätt deltaga i detta förbunds stora sångarfester, be- haga infinna sig å "Skandinavias" by- rå, 311 Main st., söndagen den 3 Dec. kl. 4 e. m., hvarvid närmare detaljer komma att meddelas.

Högaktningsfullt S. E. Hanson, Hjalmar Nilsson.

Helge Sandberg." Ur referatet öfver detta förberedande möte låna vi från den nämda tidningen följande:

Hjalmar Nilsson,

Brages stiftare och förste ledare.

"Omkring 15 personer hade hörsam- mat kallelsen och utsågs, sedan en af inbjuderna, hr Hjalmar Nilsson, öpp- nat sammanträdet med ett frågan be- lysande föredrag, hr Erik Forsstedt att leda mötets förhandlingar och hr Hel- ge Sandberg att fungera som sekrete- rare. Allmänna meningen syntes va- ra för bildandet af en sångförening och upplystes det, att sångqvartetten Ly- rans medlemmar vore villiga att sluta sig till den samma, hvarigenom denna sålunda erhåller en tränad kärntrupp, för hvilken man bör hafva alla skäl att vara tacksam. Bland namn, föreslagna åt föreningen, föll Brage mest i sma-

70

SVENSK ARNE I WORCESTER

ken och blef det mötets beslut, att dea nybildade sång^föreningen skulle upp- kallas efter denne den nordiska myto- logiens representant för poesi ooh såjig. En komité, bestående af hrr Eritk Forsstedt, Hjalmar Nilsson, Helge Sandberg, Dan. Sörlin och Emil An- derson med Johan Englund och John Linné till suppleanter, tillsattes för att utarbeta stadgar, höra sig för om lämp- lig lokal m. m.

En svensk sångförening i Worcester detta önskningsmål sedan många år tillbaka, är sålunda nu på god väg att bli en verklighet. Den svenska sån- gen har hittills här på platsen, om man undantager den alldeles nybildade kö- ren inom Svea Gille, endast varit re- presenterad genom Lyran, hvilken fört dess runor med den äran och ännu länge, såsom vi hoppas skall fortfara att göra det, men under det att Lyran hufvudsakligast lagt an på att odla qvartettsång, har körsången på helt naturliga grunder fått stå tillbaka. Nu kan denna brist dock blifva afhjelpt och uppmana vi derför alla, som kunna sjunga, att sluta sig till föreningen Bra- ge. Röster finnas nog att besätta de olika stämmorna med ooh må ingen af sin blygsamhet hållas tillbaka från att komma med. För företagets betryg- gande erfordras helt naturligt en god ledare och flera torde nog finnas, som kunna vara platsen vuxne. Oss synes dock, som om hr Hjalmar Nilsson vo- re den som i främsta rummet borde komma i fråga. Hr Nilsson har nemll- gen mångårig erfarenhet som sångle- dare inom olika föreningar i Boston, eger en utbildad musikalisk smak och besjälas af ett lefvande intresse för fö- retagets framgång."

Fredagen den 8 Dec. 1893 höll den nybildade sångföreningen sitt första ordinarie möte i Red Men's Hall, 98 Front st. Härom yttrar "Skandina- via" för den 13 Dec. :

"Ett stort antal af sångens vänner hade infunnit sig och tjugufem perso- ner anmälde sig till inträde, hvadan föreningen nu räknar 40 medlemmar, de allra flesta aktiva. Det af den till-

satta komitén uppgjorda förslaget till stadgar diskuterades och antogos dessa med några smärre tillägg och förän- dringar. Till sångledare valdes enhäl- ligt hr Hjalmar Nilsson, som tackade för det visade förtroendet ocli, så att säga, framlade sitt program, hvilket, grundadt på erfarenheten som det är, bådar godt för föreningens framtid. Val af styrelse förrättades härpå och utsagos följande herrar att bekläda de olika posterna inom den samma: Erik Forsstedt, ordf.; Axel Tode, vice dito; Wilhelm Verner, sekr. ; Hjalmar E. Franzén, kassör och N. S. Lind, vakt- mästare. Sångarne samlas nästa sön- dag kl. 4 e. m. i Red Men's Hall till första sångöfningen och kommer der- vid att närmare bestämmas rörande 'den blifvande möteslokalen. Upplys- ningsvis meddelas, att tillfälle är be- redt äfven för sådana personer, som icke sjelfva sjunga men likväl äro in- tresserade af föreningens verksamhet, att ingå i denna såsom passiva ledamö- ter, hvilket berättigar dem att närvara vid sångöfniugarne."

Så kom dagen för den första sångöf- ningen, söndagen den 17 Dec, och då visade sig, att de omkring 40 rösterna voro unga och kraftiga, men i böhof af betydlig polering, innan något verkligt godt resultat skulle kunna åstadkom- mas. Så pågingo repetitionerna en gång i veckan och på vårsidan liölls ett par smärre samqväm, men det e- gentliga stora framträdandet för pu- bliken egde ej rum förr än ett år efter Brages stiftande. Då på hösten 1894 storartade förberedelser öfver hela lan- det påbörjades för att värdigt fira ett af svenskarnes största och dyrbaraste minnen, nemligen minnet af hjelteko- nungen Gl'STAF U ADOLFS födelse, så var det Brage, som med lif och kraft tog hand om anordningarne för ett värdigt firande af 400: de årsdagen af denna historiska tilldragelse. Mycket skulle här kunna ordas om alla de hin- der, som nu reste sig emot den unga sångföreningens "tilltag att slå mynt på våra störa fosterländska minnen", som en känd landsman då uttryckte

FÖRENINGAR.

71

sig, men här gagnar det föga att "tala om den snön, som föll i fjol". Alltnog, resultatet af anordningarne blef, att Mechanics Hall på aftonen den 8 Dec. 3 894 var mera till trängsel packad med högtidsklädda landsmaninnor och landsmän, än hvad någonsin förr varit fallet, och att Brage skördade en peku- nier vinst af festen, som afgjordt be- tryggade den förut något vacklande sångföreningens framtid. Då det torde vara af intresse både för dem, som be- vistade den minnesvärda festen, och andra, som ej kunde infinna sig, att läsa om festen, sådan den refererades i "Sikandinavia", upprepa vi delvis och i största korthet tidningens referat:

"Gustaf II Adolfs festen i Mechanics Hall sistlidne lördags afton var från början till slut så högstämd och vacker, att den gjorde det allra bästa intryck på hvar och en som hade nöjet att öf- vervara den samma, och blef en glän- sande triumf för hr Hjalmar Nilsson, som arrangerat det fosterländska pro- grammet. Men "det är ej fältherren ensam, som vinner slaget, de djupa le- derna vinna det åt honom", och den stora blandade kören så väl som soli- sterna och aftonens talare gjorde alla hvar och en i sin stad, sitt bästa för åstadkommande af det helgjutna in- tryck festen lemnade. I den stora Me- chanics Hall, med sittplatser för när- mare 2,000. personer, hade en fulltalig publik samlats, förnämligast bestående af medlemimar ur vår svenska koloni, men också af amerikaner, bland dem särskildt att märka mayor Marsh med fru. Salen företedde i sin rika och smakfulla dekorering af flaggor, bland hvilka naturligtvis den blågula icke saknades, och draperier, hufvivdsakli- gast i de amerikanska färgerna, en festlig anblick, som genast vid inträ- det stämde en högtidligt, ocb den sto- ra kören, med damerna i ljusa toalet- ter och herrarne i högtidsdrägt, för- höjde ytterligare detta Intryok. Man kunde, der man satt, ioke undgå att göra en jemförelse mellan den samling unga damer, man vid detta tillfälle hade framför sig, och den, som brukar sjun-

ga å Music Festival, och utföll jemfö- relsen onekligen till våra landsmanin-

nors förmån. •

Härmed hafva vi nu genoimg'ått pro- grammet för denna Gustaf Adolfs fest, allt igenom så äkta svensk, och länge skall det dröja, innan minnet af den förbleknar i deltagarnes hjertan. Sånig- föreningen Brage, dess arrangerings- komité: hrr Hj. Nilsson, Eric Granberg och Hj. Franzén, samt bland dessa först och sist Brages ledare, hr Hj. Nilsson, tillkomma hedern af att haf- va åstadkommit denna det vördade hi- storiska minnet fullt värdiga fest. Vi hoppas, att Worcesters svenska all- mänhet skall bära detta i minne och. skänka Brage sitt understöd, när nå- gon gång föreningen, som ju arbetar i ett ädelt syfte, vädjar till den sam- ma."

Festkören af blandade röster var den största svenska, som någonsin här va- rit sammansatt, och rä;knade 123 rö- ster, deraf 46 sopraner, 22 alter, 23 te- norer ooh 32 basar. Orkestern var sammansatt af tolf verkligt erfarne musici. Som mtinne af festen utdelades ett vackert souvenirprogram med om- slaget tryckt i de svenska färgerna. På omslagets framsida fans svenska flaggan och en bild af hjeltekonungen. Förutom aftonens program innehöll detta "värdiga program af en värdig f^st", som en af Bostons mest framstå- ende svenskar kallade det, bilder af samtliga solister och talare, namnen på körens och orkesterns samtlige med- lemmar, en af ingeniör James Fors- stedt på engelska språket skrifven hi- storik öfver Gustavus Adolphus, histo- rik öfver Svenska Sångarförbundet, skrifven af dr Victor Nilson i Minnea- polis med bild af förbundets ledare direktör örtengren i Chicago, Helsning till sångarförbundets delegater vid konventionen i New York föregiående sommar, författad af Edvard Sundell, porträtt af Brages dåvarande styrelse och ledare, en kort historik öfver Bra- ges verksamhet m. m.

Brage räknade vid tiden för Gustaf Adolfs festens firande inalles 76 med-

SVENSK ARNE I WORCESTER

lemmar, deraf närmare ett 50-tal akti- va sångare.

Omliring två veckor efter den i allo lyckade festen, som så att säga lade en sälter hörnsten till Brages bestånd, höll festkören ett privat samqväm, dervid ledaren öfverraskades med ett stort och dyrbart "crayon" porträtt a)f ho- nom sjelf. Frampå året 1895 visade det sig, att majoriteten af de festkören till- hörande damerna hyste en allvarlig ön- skan att få fortfara med sången och att på allt sätt understödja Brages sträf- vanden och så bildades Brages dam-

slutande egnat sig åt endast manskör- sång.

På våren 1895 ansågs en utgallring af stämmorna nödvändig och derige- nom reducerades det aktiva medlems- antalet betydligt. De med denna gall- ring missbelåtne och genom den sam- ma från aktivt deltagande uteslutne voro, oaktadt de gifvit sitt löfte att qvarstå som passiva medlemmar, ej se- na att bilda en annan kör, som "na- turligtvis" skulle helt ocJh hållet störta Brage. Men det lyckades ej, utan fick efter ett hälft års eller möjligen nå-

Sångföreningen Brage.

klubb på initiativ af ledaren. Besyn- nerligt nog upptogs ej välmeningen af Brages sångare, som den bort göras och derför blef företaget ej för förenin- gen så mycket till "ena hjelp", som det kunnat blifva. Efter den stora Wash- ington festen, firad i Mechanics Hall den 22 Febr. 1896, visade sig intresset inom damklubben betydligt afsvalnadt och så upphörde denna så mycket lof- vande organisation efter mindre än ett års tillvaro. Sedan dess har Brage ute-

got längre tillvaro den nybildade kö- ren — som tog sig det pä grund af dess medlemmars lumpna handlingssätt mot Brage något egendomliga uamnei "Sångens Vänner" — efter några få- fänga ansträngningar att hålla sig up- pe, nedlägga sin verksaniihet.

Brages sångöfningar höllos fortfa- rande i Red Men's Hall, tills man på hösten 1895 började inse, att det borde vara af stor nytta att ha en egen klubblokal. Af mr J. J. Kennedy upp-

FÖRENINGAR.

73

läts åt Brage gratis ett af honom ej an- vändt rum en trappa upp i nr 13 Me- chanics st. Piano hyrdes och en del möblemang anskaffades. men efter någ- ra månader, då mr Kennedy belhöfde det godhetsfullt upplåtna rummet för sin egen hotellrörelse, flyttade Brage till Svea Gilles nya Hall, nr 418 Main st., der sångöfningarne sedan dess hål- lits oafbrutet en gång i veckan.

Washingtons festen i Mechanics Hall den 22 Febr. 1896, hvilken också var mycket högtidlig och anslående, rönte ej fullt så stor uppmuntran från den stora allmänihetens sida, som Gustaf Adolfs festen. Vid denna, fest biträd- des Brage af den då i sitt flor stående Svenska Gleeklu'bben i Boston under br Nils Malm'bergs ledning.

Hösten 1896 gaf föreningens ledare en konsert i Mechanics Hall, till hvil- ken den öfver hela verlden kände, nu- mera aflidne bassångaren Conrad Beh- rens engagerades och till tack för all den omsorg, konsertarrangören nedlagt på Brages utbildning, arbetade förenin- g'ens medlemmar med flit ooh ifver, så att konserten gick med jemförelsevis god vinst. Vid samma tillfälle inträf- faJde dock en mycket pinsam episod, som gjorde att det goda förhållande, livilket varit rådande mellan ledare och sångare, led svår afbräck, till hvilket dock ingalunda majoriteten inom Bra- ge var skyldig, men som dock föranlät hr Nilsson att uppsäga sin syssla, med- delande samtidigt, att han på nyåret ämnade afgå som ledare. Alla försök att få detta beslut ändradt strandade och hr Gustaf Bäcklin valdes till leda- re, en befattning, som denne alltsedan Jan. '97 skött nitiskt oöh förtjenstfuUt.

Den 4 Maj 1894 fattades beslut att Brage skulle söka Inträde i Svenska Sångarförbundet. Ansökan mottogs af förbundets styrelse med välvilja, hr Hjalmar Nilsson sändes som delegat till konventionen i New York den 3 — 5 Juli, och Brage inröstades enhälligt i förbundet.

Labor Day 1896 deltog Brage i en an- genäm utflykt i Bostons skärgård till- sammans med Boston sångföreningar-

ne Svenska Gleeklubben och Harmoni samt Verdajidi från Providence, R. I. I paraden, som hölls vid festligheterna i förening med hörnstensläggningen till City Hall den 12 Sept. 1896, deltog Brage mangrant och. tedde sig den lil- la truppen mycket ståtlig. Två Basa- rer har Brage hållit i Mechanics Hall, men ingendera medförde så stor fi- naciel vinst som man hoppats. På den första, som hölls 24 — 26 Nov. 1896 var ett stort ferrisbjul, prydt med de ame- rikanska färgerna, den förnämsta at- traktionen. I den i New York 1 — 5 Juni 1897 hållna svenska sångarfesten deltog Brage mangrant ooh då på den samtidigt hållna konventionen förbun- det indelades i två divisioner, bestäm- de den östra divisionen, att dess första sångarfest skulle firas i Worcester i Juli 1899. På den af delegaterna för de öster oim Chicagio belägna, divisionen tilihörande föreningarne i år i New Haven, Conn., hållna konventionen, ändrades på goda grunder tiden för sångarfesten, så att den i stället kom- mer att firas de första dagarne i Ju- ni. Det är på exekutiva komitén för denna fest och på den förbundet tillhö- rande lokala föreningen, som hela an- svaret för festens success hvilar, men vi ha ingen anledning tro annat, än att den svenska nationen i Worcester som ett helt kommer att visa sitt intresse för denna sångarfest. Att divisionens delegater önskade få sångarfesten hål- len i Worcester är ju ej att undra på, då det är så allmänt bekant bland landsmännen i Förenta Staterna, att Worcester räknar inom sina gränser ett ovanligt stort antal svenska qvinnor och män, hvilka alltid visat ett varmt intresse för all aktningsvärd svensk företagsamhet. Det blir sålunda hvar- je så väl landsmaninnas som lands- mans skyldighet att så efter bästa för- måga verka att alla ihitkommande främlingar få till sina respektive hem- orter medföra de mest angenäma min- nen. Vår stad bör emottaga dessa sångarbröder så, att den goda tanke de hittills hyst om detta samhälle må yt- terligare stärkas, till heder för hvarje

74

SVENSK ARNE I WORCESTER

svensk, som här bygger och bor.

Brages tjenstemän för innevarande år äro:

Hjalmar Franzén, ordf.:

Ernst Francke, v. ordf.;

Carl Perman, sekr. ;

Anders Svenson, fin. sekr.;

Karl Svenson, kassör;

P. Åberg, vaktmästare och biblio- tekarie. Trustees äro:

A. Hjort,

J. O. Wallgren och

Charles Nylin. Revisorer:

Johan Englund och

Eric Forsstedt, med

Fred Olson och

J. E. Wahlund som suppleanter. Ledare är Gustaf Bäcklin och musik- komité: Johan Englund, Anders Sven- son, Carl Perman och Hj. Franzén.

Brages medlemsantal är för närva- rande 21 aktiva och 16 passiva. Sång- öfningame hållas hvarje fredags afton uti Svea Gilles Hall, 418 Main st.

Svenska Ingeniörsföreningen.

Inom Worcesters storartade industri- ella etablissement hafva som bekant sedan många år tillbaka flere duglige svenska ingeniörer sysselsatts, men nå- gon närmare sammanslutning mellan dessa kom ej till stånd förr än i April månad 1S97, då några för saken intres- serade personer sammanträffade för att ordna om bildandet af en förening, som skulle ha till sy-ftemål att åstad- komma ett samband emellan i staten Massachusetts bosatte, inom ingeniörs- vetenskapen arbetande, svenskar och sålunda åvägabringa så väl vetenskap- liga som sociala samqväm.

Ett förberedande möte hölls som sagdt å Hotel du Nord och utsagos hrr Emanuel Trotz, Wilihelm Bäckström och Hjalmar Nilsson till komiterade att utai-beta förslag till stadgar. Den 12 April antogos stadgarne och för- eningen bildades med 11 medlemmar. Sedermera har medlemsantalet ökats till 20. af hvilka dock tre eller fyra un- der de senaste månaderna lemnat sita- den, men qvarstå dock tills vidare som medlemmar i föreningen.

"För inträde i denna förening for- dras att vara född svensk och hafva studerat vid tekniskt läroverk. Dock må sådana svenska teknici, hvilka kun- na anses likstälda med dem. för hvil- ka föreningen hufviadsakligen är bil- dad, såsom medlemmar af föreningen antagas."

Föreningens ordinarie sammanträ- den äro: Årsmötet, som hålles i Janu- ari på dag ooh tid, som af st>Telsen be- stämmes samt ett möte i hvarje af de öfriga månaderna, på sådan dag, som af föreningens medlemmar genom röst- ning bestämmes. Kallelse till dessa möten utfärdas af sekreteraren minst en vecka förut. Föreningens förste tjenstemän voi"o:

C. W. Bildt, ordf.;

A. F. Bäcklin, v. ordf.:

Hjalmar Nilsson, sekr.:

Wilhelm Bäckström, skattmästare ooh

Karl Jansson, bibliotekarie. Till revisorer valdes:

Rudolf Sundin och

Gustaf ödqvist, med

Thure Larson som suppleant. Vid nästan hvarje månadsmöte har någon medlem hållit föredx^^g öfver något tekniskt ämne eller annat af in- tresse för medlemmarne och förhållan- det inom föreningen har preglats af god kamratanda. Det första året höl- los sammanträden på Hotel du Nord, men för några månader sedan beslöts att mötas å Bay State House. Under- stundom ha små trefliga sociala sam- qväm arrangerats och i fjol satte In- geniörsföreningen sig i spetsen för fi- randet af konung Oscars 25-årsjubile-

FÖRENINGAR.

75

um, hvilket högtidlighölls af ett 50-tal landsmaniunor och landsmän med en ståtlig bankett ä Hotel du Nord.

Hotellets stora matsal hade för fe- sten af komiterade dekorerats på ett mycket anslående sätt med grönt, guir- lander i de svenska och amerikanska färgerna samt en massa amerikanska, svenska och norska flaggor. På ena kortväggen var ett stort porträtt af ko- nung Oscar upphängdt mot en fond af eklöf och flaggor och på ena långskäg- gen fans konung Oscars krönta mono- gram, förfärdigadt af grönt och hvita astrar.

Komiterade voro Emanuel Trotz, värd för aftonen. C. W. Bildt, Rudolf Sundin, Axel Bäcklin och Hjalmar Nilsson. Thalins orkester, skyld bak- om en mur af grönt, utförde taffelmusi- ken. Tal höllos af ingeniör Trotz för konung Oscar, af ingeniör Karl Jans- son för Amerika och president McKin- ley, af redaktör Tode för Sverige, af ingeniör Bildt för qvinnan och af hr Rudolf Sundin för staden Worcester. Ingeniörerna Janssons och Sundins tal voro på engelska, de öfriga på svenska språket. Hr J. E. Svanström uppläste ett af honom skrifvet, vackert poem. Matsedeln pryddes på framsidan med en artistiskt utförd, anslående teck- ning och till hvarje deltagare lät "Skandinavia" som ett annat minne af festen utdela bilder af konung Oscar och drottning Sopha, tryckta på fin-fin kartong.

Bland alla, som hade förmånen att deltaga 1 denna vackra och värdiga fest till firande af konung Oscars 2.5- års jubileum, rådde endast en mening, att en förträffligare arrangerad och af sannare högtidsstämning preglad fest af denna art, har aldrig afhållits af svenskarne i Worcester. Äran häraf tillkommer 1 främsta rummet ingeniör Trotz, hvilken såsom ordförande i fest- komitén och såsom värd för aftonen hade ett styft arbete att utföra, frä- hvilket han emellertid skilde sig på ut- märktaste sätt. Med aldrig svikande förbindlighet tog han hand om gäster- na, och hans skarpa öga öfvervakade

noga hvarje festens detalj, så att in- genting fattades.

Svenska Ingeniörsföreningens nuva- rande tjenstemän äro: C. W. Bildt, ordf.; Gustaf ödqvist, v. ordf.; Geo. Sieurin, sekr. ; Wilhelm Bäckström, skattmästare

och klubbmästare samt Karl Jansson, bibliotekarie. Revisorer äro:

Thure Larson och Axel Bäcklin, med August Lundberg som suppleant. Sedan Karl Jansson lemnade Worces- ter har bibliotekariebefattningen om- händerhafts af hr Sieurin.

Ingeniörsföreningen består sig med ett för fackmän intressant och lärorikt bibliotek och tekniska tidskrifter på tre olika språk stå till medlemmarnes disposition.

Sammanträden hållas den första fre- dagen i hvarje månad kl. 8 e. m.

Biografier öfver de flesta af Ingeni- örsföreningens medlemmar återfinnas å tillbörlig plats i ett annat kapitel.

För den händelse föreningens verk- samhet skulle upphöra, har följande be- stämmelse fattats i stadgarnes sista pa- ragraf:

"Skulle föreningen upplösas, få un- der inga vilkor dess tillhörigheter de- las eller förskingras utan öfverlemnas till styrelsen för den nu existerande Svenska Begrafningsplatsen för att af samma stjTelse realiseras och använ- das till fria begrafningsplatser för o- bemedlade svenskar."

Förenicgen Skandia.

Under namn af "Hundramanna För- eningen Skandia" bildades denna or- ganisation på ett lördagen den 1 Mars 1890 i Thomas st. kyrkan hållet möte. Ordförande för aftonen blef Nils Nil- son och sekr. John E. Ericson.

76

SVENSKARNE I W0RCE3TER

Stadgar blefvo antagna och ett stör- re antal medlemmar tecknade sig. För- eningen är en sjukhjelpsförening, "ej begränsad inom någon viss kyrka utan lemnar tillträde för män af god moral samt absolut nyktra utan afseende på denomination."

Andra mötet liölls den 15 Mars, då stadgar autogos och 52 personer in- ski-efvo sig som medlemmar. Förenin- gens första styrelse var sammansatt som följer:

Nils Nilson, president;

O. Henderson, v. president;

C. W. Sund. sekr., och

John F. Lundberg, kassör. Sjukhjelp bestämdes skola utgå med $10 i veckan.

Föreningen räknar för närvarande 81 medlemmar ocih dess styrelse är:

John F. Lundberg, president;

William Blom, v. president;

C. A. Carlson, sekr., och

John E. Ericson, kassör. Mötena hållas fortfarande i Thomas st. kyrkan.

^

Logen Ragnar, nr 10, Vasa Orden.

Idén att sammansluta sjuk- och be- grafningsihjelpföreningar bland lands- männen i östern till ett förbund är temligen gammal och en dylik sam- manslutning lyckades för saken intres- serade män redan för närmare 15 år sedan åstadkomma. Denna rörelse kom, om vi ej allt för mycket missta- ga oss, i likhet med idén om en sam- manslutning mellan skandinaviska sångföreningar, från Philadelphia, men någon mera allmän tillslutning fick ej detta förbund, som ändock lät höra af sig för ett par år sedan och måhända ännu existerar. För omkring två år sedan började några intresserade män inom staten Connecticut att efter mön- ster af en del amerikanska ordenssäll- skap arbeta för en sammanslutning.

som skulle fast knyta landsmännen tillsammans och på en enda dag, då Vasa orden stiftades, blefvo omkring 2,000 personer — "Vasariddare", som en del svenska tidningar uttryckte sig. I våras bestod Vasa orden af åtta för- eningar och då började dess organisa- törer kasta blicken åt Massachusetts med det resultat att lördagen den 2 April en loge af Vasa orden bildades i Springfield och påföljande dag blef Worcester representeradt i det nämda förbundet, i det att då log<en Ragnar, nr 10 af Vasa orden, instiftades utaf någ- ra af ordens tjenstemän, hvilka i detta syfte hitkommit. De voro hrr Carl W. Malmqvist från Walling'ford, T. S. Lil- ja, G-eorge K. Rose och Carl Brandt från New Haven samt Albin Magnuson o. Adolf Magnuson från Hartford. Till mötet, som hölls i Red Men's Hall, 98 Front st., hade omkring 50 personer infunnit sig. Hr Gustaf Stenman öpp- nade förhandlingarne och introducera- de hr C. W. Malmqvist, som redogjor- de för ordenssällskapets uppgift och den framgång, med hvilken dess sträf- van hittills krönts. Sedan några andra personer gjort sina inlägg i diskussio- nen, uppmanades de, som önskade bil- da en loge, att anteckna sina nam.n, hvilken uppmaning omkring 25 perso- ner följde. Följande tjenstemän val- des: Ordf., Erik G. Sundén; vice ordf., Hjalmar E. Franzén; sekr., John P. Holmgren; fin. sekr., M. L. Nordberg; kassör, Peter Carlson, och ceremoni- mästare, Louis C. Anderson. Beslut fattades att logens möten skola ega rum första och tredje onsdagen i må- naden. Sedermera kompletterades sty- relsen, i det till f. d. ordf. (hederspre- sident borde det måhända heta) ut- sågs Ivar Anderson, hvilken i egenskap af medlem i en af Connecticut logerna var dertill valbar. Till inre vakt valdes Oscar W. Johnson och till yttre vakt Carl Strandberg. John P. Holmgren har sedermera afgått från sekreterare- befattningen och efterträdts af Axel Sterner.

Tx>gen Ragnar har på det halfår den existerat gått betydligt framåt och

FÖRENINGAR

77

räknar för närvarande 80 medlemmar. Den of van nämda mötestiden har se- dermera ändrats, så att möten nu hål- las den andra och fjerde onsdagen i hvarje månad. Mötesplatsen är Red Men's Hall, 98 Front st. *

ERIK GUSTAF SUNDEN, logen Ragnars ordförande, är född i Upland den 23 Febr. 1854. Efter genomgån- gen folkskola och privat studiekurs blef han först maskinarbetare, men med inneboende håg ooh lust för affä- rer tog han sedermera plats som 'han- delsbiträde. Till Worcester ankom "hr Sundén den 12 Juni 1882 och har här arbetat vid Washburn & Moen Mfg Co:s stålverk i Quinsigamond och Quinsigamond Co-op. Meat Märket. I Augusti 1891 utsågs hr Sundén till fö- reståndare för Scandinavian Go-opera- tive Grocery Union, en befattning, soim han fortfarande innehar. Han tillhör äfven föreningarne Nordstjernan och Foresters.

Goodtemplarlogen Ankaret.

Denna loge, nr 15 I. O. G. T., som är den yngsta G. T. logen i staden, bilda- des i Red Meu's Hall, 98 Front st., den 11 Okt. 1895 af C. F. Lybeck. "Char- teT"-medlemmarnes antal var femton ooh följande tjenstemän valdes för för- sta qvartalet:

Gustaf Hedström, L. T.;

Axelina Johnson, V. L. T.;

A. G. Stenberg, Sekr. ;

Anna Olson, B. S.;

Mathilda Nord, L. U.;

Victor Johnson, L. Sltattm.;

Aug. Anderson, L. M.;

Charles Wall, L. K.;

Hulda Hanson, I. V.;

Victor Haglund, Y. V.;

Minnie Engström, B. M. ;

Hj. Hanson, F. L. T.;

Mrs Hulda E. Hanson, I . U. V. ;

John Liljegren, L. D. Logens nuvarande tjenstemän äro: John Ullman, L. T.; Christina Seger, V. L. T.; C. F. Lybeck, Sekr.; J. F. Lundberg, L. U.; John Liljegren, L. Skattm.; Mrs Julia Lybeck, L. M.; Gustaf Jobnson, I. V. Logen möter hvarje torsdags afton i Monitor Hall, 274 Main st.

C. F. LYBECK. stiftare af logen An- karet och förste chef för "Eastern Scandinavian Grand Lodge of Massa- chusetts", föddes vid Hällefors bruk i Vestmanland den 11 iDec. 1863. Hr Lybfeck visade redan från sin tidigaste ungdom en afgjord lust för bokliga stu- dier, men fastän hans önsfeningsmål på den lärda banan ej sträckte sig sär- deles högt — ihau önskade blott bli skollärare — 'blef det ej röaliseradt. Han fattade då vid 18 års ålder, år 1881, det beslutet att, likt så mången annan, i den fjerran Vestern lägga grunden till sin framtid, dock meå fö- resats att, så fort han sjelf hunnit an- skaffa nödiga medel, åter-vända till fä- derneslandet ooh vinna sin barndOims önskningsmål. Vid ankomsten till Amerika slog han sig ned här i Worces- ter och har allt sedan dess haft sin bostad här. De första fem åren arbe- tade han hos Washburn & iMoen Mfg Co. 1886 ansåg han sig ha hopsparat tillräckligt med pengar att fullfölja sitt en gång utstakade mål, men ändrade 1 sista minuten tanke, och öppnade till- sammans med J. F. Lundberg en spe- ceriaffär, under firmanamnet Lund- berg & Lybeck. Han var äfven under ett års tid intresserad i tidningen "Fo- sterlandet" hvilket dook visade sig va- ra en mindre lönande affär. Sin andel i ofvan nämda speceriaffär sålde han sedan till delegaren, samt tog anställ- ning som handelsresande, tills 'han för 1% år sedan började tvättinrtättning på CarroU st., 'h vilken affär han se- denmera flyttade till Belmont st. Ly- beck har aldrig i sitt lif smakat rus-

SVENSKA RNE I WORCESTER.

drycker, men fastän hau icke sjelf er- farit deras förbannelse, har han från tidigaste år varit en nykterhetens för- kämpe. I Januari månad 1884 bildade han templet Stjernan af Templarorden, var iiämda förenings förste sekr och innehade äfven andra befattningar, va- rande under 8 års tid en arbetsam och trogen medlem af nämda orden.

iDen 19 Dec. 1891 bildade han tillsam- mans med några vänner logen Monitor af I. O. G. T., den tredje svenska G. T. log<en i staten. Lybeck blef 1892 med- lem af Storlogen inom nämda orden

C. F. Lybeck,

stiftaren af logen Ankaret.

och 1895 medlem af Internationela Storlogen, samt var åren '92 oCh '96 ombud för storlogen. Han har under omkring 3 års tid varit engagerad som nykterhetstalare och har han som så- dan vunnit erkännande att vara en af de förnämsta svenska talarne i östern. Hans starka, om ej välljudan- de, stämma gör sig väl gällande äfven i den största lokal, och den känsla han förstår lägga i sitt tal, tillika med de skämtsamma infall och komiska anek- doter, hvanmed han kryddar det sam- ma, fängslar ovilkorligen åhörarnes uppmärksamhet. Som debattör är han svår, nästan omöjlig, att öfverträffa.

så mycket mer som han, utom förmå- gan att med lätthet kläda sina tankar i ord, alltid är i besittning af detta stoiska lugn, hvilket är Så väl behöf- ligt för hvarje lyckad debattör.

Att, under sådana förhållanden, in- gen bättre än hr Lybeck passade för den förtroendepost, han den 10 Maj 1896 erhöll, förtroendet att under för- sta året af den Skand. Storlogens till- varo vara chef för den samma, är tem- ligen säkert.

'Som enskild person är hr Lybeck en af de mest glada, oförargligt skämt- samma och jovialiska naturer man kan träffa; en sällskapsmänniska från topp till tå.

Första Svenska Qvinnoföreningen.

Denna förening, hvars uppgift äfven är att sammanföra svenska qvinnor till stöd och hjelp i sjukdomsfall, eger för närv-arande följande tjenstemän: Mrs J. P. Håkanson, ordf.; Mrs Adolf W. Granqvist, v. ordf.; Mrs Leonard Svanström, sekr.; Mrs C. J. Hult, kassör, och Mrs Anna Erikson, fin. -sekr.

^

Klubben Egalite.

Den 7 Jan. detta år sajmmankallade hr G. T. Lindström några af sina vän- ner och bekanta, som voro intressera- de för bildandet af en muntrations- klubb. Ett tiotal persioner hörsamma- de kallelsen och resultatet hlef att Klubben Egalité (jemlikhet) bildades.

Denna klubbs huf\'udsakliga ändamål är "att med sång, dramatik m. m. upp- lyfta sinnena och att på bästa sätt sö- ka roa så väl medlemmar som utom klubben stående personer."

FÖRENINGAR

Medlemsantalet växte hastigt och re- dan tre veckor efter klubbens hildanide var en sångkör af tio goda mansröster organiserad och sångöfningarne led- des första tiden af hr Joel Stäng, men valdes sedermera ihr Axel Francke till körens instruktör. En annan afdel- ning, nemligeo för dramatik, bildades också och för denna tjenstgjorde frö- ken Anna Cronhjelm-Wallberg som in- struktris, tills 'hon iför ett par månader sedan flyttade till Boston. Klubbens första styrelse bestod af: Fröken Anna Cronhjelm-Wallberg, oirdf. ; John Bergqvist, sekr. ; C. J. Lin- derholm, fiu.-sekr. och Gustaf John- son, kassör.

Gustaf Fr. Lindström,

Ordförande i klubben Egalité.

Klubben, som består af både manliga och qvinliga medlemmar, afhåller sina reguliera möten sista tisdagen i hvarje månad uti 121 Eastern ave.

Sångkören håller sina öfningar hos hr Axel Francke, 274 Main st., hvarje onsdags afton kl. 8. Finanssekreterare och kassör för sångföreningen är hr Hugo Svi^anson Bjuhr.

Egalités nuvarande styrelse består af följande personer:

Gustaf F. Lindström, ordf.; Jo'hn Carlson, sekr.;

J. Bergqvist, fin. -sekr. och Gustaf Johnson, kassör. Medlemsantalet 'är 32.

GUSTAF FR. LINDSTRÖM, klub- hens ordf., är född i Kristianstad den 22 Dec. 1871 och har i Sverige lärt mö- belsnickareyrket samt praktiserat i fle- ra städer. I Juli 1893 kom han till Chi- cago under utställningen och sedan han grundlig't beskådat denna, reste hau till Canada, der han arbetadie i två år i städerna Montreal och Sherbrooke. I Oktober 1895 kom han till Worcester ooh innehar nu anställning hos Baker & Ricketson Co. på Cypress st. För- utom ordförandeskapet i Egalité inne- har hr Lindström äfven finanssekrete- raresysslan i Viking Lodge, Knights of Honor, hvilken- befattning han till- trädde den 1 Jan. i år. Han är äfven medlem af Viking Councdl, O. M. B.

Sångföreningen Neptun.

Denna manskör organiserades på hö- sten 1893 af elfva för sång intressera- de medlemmar inom goodtemplarlogen Quinsigamonds Väl. Hr Axel Tjellan- der var körens förste ledare och inne- hade denna befattning, tills han år 1896 flyttade från staden till synnerlig sak- nad för sina sångarbröder. Efter ho- nom tog hr Emil Jo^hason hand om kören och skötte öfningarne med nit och ifver samt blef derigenom allas fa- vorit inom siångföreningen. Så nedla- des han efter några månader på den sjuksäng, som han ännu intager, till sorg för alla hans "sångargossar", som han älskade att kalla dem. Hr Joel Stäng blef hr Johnsons efterträdare tills på våren 1898, då Neptun gjorde ett särdeles godt val i det den stälde sig undei* hr Axel Franckes erfarna ledning.

iSån gödningar hållas i hr Franckes musikrum, 274 Main st., hvarje fredags

80

3VENSKARNE I WORCESTER

afton. Af organisatörerna tillhöra än- nu sju medlemmar denna sångkör.

Sångföreningen Neptun består af 11 aktiva och 12 passiva medlemmar. Dess nuvarande styrelse är:

Emil Erikson, ordf.;

Carl Berggren, v. ordf.;

Wilhelm Bränder, sekr., och

Wilhelm Fogelberg, kassör.

^

Court Engelbrekt, nr 131, F. of A.

Denna loge bildades den 27 April 1897 med ett medlemsantal af 76 (72 nya och 4 på klareringskort från andra loger) och har efter endast ett ooh ett hälft års existens uppnått en ovanligt stor medlemssiffra. Vid qvartalsmö- tet den 20 sistlidne Sept. räknade logen nemligen 418 medlemmar. Inkomster- na hade till samma tid utgjort $2.897.44 ocli utgifterna $1,121.03, hvadan alltså en kassabehållning af $1,776.41 upp- stått, ett resultat, som säkert ej på så kort tid Itan uppvisas af någon annan förening inom staden. Logens förste tjenstomän voro:

C. R., Gustaf C. H. Stenman; S. C. R., Gustaf E. Johnson; protokollsekre- terare, John Hammarström; finans- sekreterare, Axel L. Hansson; kassör, Andrew M. Hjort; S. W., C. J. Sohl- ström; J. W., John M. Svenson; S. B., Oscar Person; J. B., Carl Lindström och P. J. C. R., Jens F. Nielsen. Till trustees invaldes samtidigt, för 3 år, Christian Nelson, för två år O. R. Bran dt och för 1 år August SegersteJi. Den senare har sedermera e^fterträdts af Axel Sjöberg. Logens nuvarande tjenstemän äro:

C. R., Gustaf E. Johnson;

S. C. R., C. J. Sohlström;

Prot. sekr., John Hammarström;

Fin. sekr., A. L. Hansson ;•

Kassör, Andrew M. Hjort;

S. W., Peter Carlberg;

J. W., Charles F. Johnson;

S. B., Fredrik Benson;

J. B., Gottfrid Hanson;

P. J. C. R., Gustaf C. H. Stenman. Tre nya medlemmar ha sedan upp- gifterna gåfvos erhållit inträde, hvadan hela antalet medlemmar är 421.

GUSTAF E. JOHNSON, logen Engel- brekts ordförande, är född i Vexiö den 7 Mars 18G9 och hade der först anställ- ning å "Smålandspostens" tryckeri. I Juni 1888 kom han till Amerika och

Gustaf E. Johnson,

Ordförande i Court Engelbrekt.

den 7 Okt. 1889 till Worcester. Har i jemt åtta år innehaft anställning som sättare å "Skandinavias" tryckeri och erhöll sedan liknande anställning vid tidningen "Arbetarens Vän".

Winnimissee Council, Daughters of Pocahontas.

iDenna förening, livilkeu består af så väl manliga som qvinliga medlem- mar, står i mycket nära samband med Red Men. Föreningen i fråga bildades

FÖRENINGAR.

81

den 23 Febr. 1897 med 73 "charter" medlemmar och dess första, tjenstemän voro:

Prophetess, mrs Hjalmar Franzén.

Pocahonta, mrs Carrie Devereaux.

Wenona, miss Tillie Hålianson.

Powwow, C. Herbert Day.

C. of R., miss Anna Hult.

Asst. C. of R., miss Anna M. M. Christen&en.

K. of W., Amanda Erickson.

F., J. F. Nielsen och HuMa Hå- kanson.

R., Hei^bert N. Lemoine.

W., C. A. Grunditz, J. E. Johnson, L. C. Anderson och Carl-Good- manson.

G. of W., E. Peterson.

G. of F., Carl T. Berg.

P., Helga Sundström' och MathiMa Olsen.

R., Victor Ekman ocih mrs Staple.

C, Bertha Otterstad och Albertina Svenson. Förehingen består nu af 105 med- lemmar och dess tjenstemän, som in- valts för innevarande termin, äro:

Ph., Hulda Håkanson.

P., Anna Lindgren.

W., Minnie Ericson.

P. T., Herbert Day.

F. S., Hilda Håkanson.

K. of R., Anna Christensen.

6. S., Alice Peterson.

F. B., mrs Wickman.

S. B., mrs Winberg.

F. B., mrs Svedberg.

Councillor, Mary Höök, Alice Steele, Ella Benson och Ebba Pe- terson.

First Runner, mrs Anna Hinchley.

Second Runner, miss A. Hammar- ström.

I. G., Carrie M. Devereaux.

O. G., C. A. Grunditz.

Warriors: Messrs Devereaux, Mag- nuson, Albin Gustafson och O. Sundberg. Möten hållas i Retd Men's Hall, 306 Main st., andra och fjerde onsdagen i hvarje månad.

Viking Cycle Club.

Viking Cycle Club.

Denna sportklubb består uteslutande af svenska eller af svenskar här födde, för bicyclesporten intresserade, unge 'män. De ha sin egen klubhlokal uti huset nr 62 Lincoln st. och göra ofta utflygter tillsammans. Klubben biMa- dades i Sept. 1894 och dess nuvarande tjenstemän äro:

Charles Anderson, ordf.;

John Bergström, v. ordf.;

Carl Lindgren, seikr. ;

Georg Nelson, fin. sekr. ;

C. Arthur Hanson, kassör;

Carl Norbeck, kapten;

William Person, l:ste löjtnant;

John Anderson, 2: dre löjtnant, och

Frank Ekengren, standarbärare. Viking Cycle Club, som består af mel- lan 50 och 60 medlemmar, är i finan- cielt hänseende bättre lottad än någon af de amerikanska klubbarne med lik- nande syfte, hvilka existera härstädes. Affärsmöten hållas i klubblokalen första fredagen i hvarje månad.

f*f

Tillfälliga organisationer.

Bland epokgörande tilldragelser, som förmått vår svenska koloni härstädes att enigt samarbeta, ha två tillfällen funnits, dervid svenskarne inom detta samhälle låtit tala om sig på ett sätt, som mycket hedrat deras g'oda hjerta, i det de satts i tillfälle att lindra likars tillfälligt iråkade förlägenhet, eller rent af nöd. Den första af dessa tilldra- gelser var den olycka, hvilken somma- ren 1888 nästan samtidigt hemsökte de blomstrande norrländska samhällena Sundsvall och Umeå, hvilka då härja- des af elden och dervid i synnerhet den först nämda staden nästan helt och hållet ödelades. Ett annat tillfäl- le var, då sommaren 1893 en allmän nedpressning af förut rådande goda konjunkturer gjorde sig på ett så kän-

82

sv ENS K ARNE I WORCESTER

bart sätt gällande och dervid en mas- sa personer blefvo arbetslösa. I båda dessa fall hastade bättre lottade lands- män att gifva hjelp och stöd at sina af olyckorna drabbade medmenniskor.cch allt det energiska arbete och den o- sparda möda, som dervid nedlades, äro väl förtjenta af ett omnämnande i det- ta arbete och all den välsignelse denna Worcesters svenskars eniga samverkan åstadkommit är för mycket värd att helt och hållet förfalla i glömska, syn- nerligast som man derigeiiom kan få tillfälle reflektera öfver, huru jemfö- relsevis mycket lättare det varit att erhålla medel nog för nödens lindrande än det vid ett par senare tillfällen varit möjligt vinna tillslutning med lika godt resultat till ett par andra företag, egnade att spri'da lika stor glans öfver svenskarnes i Worcester namn. ehuru de åstundade medlen åtminstone i det senaste fallet ej gälde att visa varmt medlidande med behöfvande likar. Och innan vi gå att afsluta detta kapitel, som mer än andra handlar om sam- manslutning mellan landsmännen, tor- de det ej anses allt för malplaceradt att — då vi ihaft tillfälle blicka tillba- ka på minnesvärda tillställningar, der- vid den ena eller andra föreningen el- ler flera föreningar sammanslutna spe- lat en framstående roll — i minnet å- tergå till nyss åsyftade sammanslut- ningar och sist afsluta detta kapitel med en kort öfverblick på en af de vackraste fester, hvari Worcesters svenskar allmänt deltagit, nemligen sorge- och minnesfesten öfver vår hit- tills störste svensk-amerikan — JoTin Ericsson, hvilken fest firades i Sv. Ev. Luth. Gethsemane kyrkan söndagen d. 17 Mars 1889.

Insamlingen för de brandskadade i Sundsvall Och Umeå 1888.

Så snart underrättelsen om den olyc- ka, som drabbat de två ofvan nämda samhällena, nått vår stad, stälde

Skandinavia i sitt nummer för den 13 Juli 1888 ett varmhjertat upprop till landsfmännen att i hvarje stad och county bilda en understödskomité för insamling af medel till de af olyckan drabbade, hvilka medel skulle redovi- sas för i Skandinavia och insändas till nödhjelpskomiténs i Sundsvall ordf., rektor Berggren. För att ytterligare uppegga stadens svenska befolkning att bidraga till ett godt resultat kallades genom Skandinavia ett massmöte att 'hållas söndagen den 15 Juli kl. 4 e. m. i Lutherska kyrkan "för att rådslå öf- ver hvilka mått och steg böra tagas för bispringande af de brandskadade samt utvälja en komité, som tager sa- ken om hand". Inbjudare till detta massmöte voro hrr J. Forsstedt, Hans Trulson, S. E: Hanson, Arvid Johnson, J. F. Lundberg, F. O. Dahlqvist, S. G. Torson, Eric Nilson, P. A. Hjelm, H. W. Eklund, A. Hallen och Chas. R. Frodigh.

Vid massmötet "redogjorde hr J. Forsstedt för mötets ändamål och la- de landsmännen varmt på hjertat nöd- vändigheten af att med snar ihjelp bi- springa, de lidande bröderna i Sveri- ge; pastorerna Eklund ocli Larson ta- lade äfven varmt i samma anda", sä- ger Skandinavia.

En tolfmannakomité bildades för att taga insamlingen om hand och denna komité bestod af de ofvan uppräknade inbjudarne till mötet, hvilka bland sig valde J. Forsstedt till ordförande, J. F. Lundberg till sekr. och Hans Trulson till kassör.

Följande resolution affattades ooh tillstäldes våra nödstälda landsmän:

"Skandinaverna i Worcester, Mass., Förenta Staterna, församlade till ett massmöte uti Sv. Luth. kyrkan för att vidtaga åtgärder för att bispringa de brandskadade uti Sverige, sända här- med sin varma sympati till de af o- lyckan så hårdt drabbade bröderna i det gamla fosterlandet samt försäkra dem, att hvad uti vår förmåga står, vi skola bispringa dem, och skall det blif- va oss kärt att kunna i någon mån lindra verkan af det sorgliga slaget."

TILLFÄLLIGA ORGANISATIONER.

S3

Listor utlades i alla svenska affärer och många enskilda personer inom och utom de stora industriella verken togo hand om och spridde dessa listor vida- re omkring ooh insamlingen tog en fart, som gjorde våra landsmän här all heder. Vecka efter vecka redovisades i den ena spalten efter den andra i Skandinavia och den 21 Sept. intogs en slutredovisning på en summa af $986.03, af hvilken största delen insamlats i Worcester, men äfven belopp varieran- de från $1 till $57 hade inkommit från Clinton, Palmer, Gardner, Boston, Lynn, Indian Orehard och Plainfield, alla i Massachusetts, samt från Wash- ington Depot, Conn., Manchester, N. H., Pontiac, R. I., m. fl. platser.

Ytterligare $2.25 inkommo under de närmaste dagarne ooh den 26 Sept. öf- verlemnade komiténs kassör hr Hans Trulson till hr S. E. Hanson en summa af $988. 28, som genom^ hr Hansons försorg tflllstäldes ordföranden för cen- tralkomitén i Stockholm för 'hjelp åt de brandskadade, friiherre Gustaf af Ugglas.

Den 9 Nov. meddelade Sikandinavia, att komitén här i Worcester erhållit följande qvitto:

"Att jag denna dag mottagit en pri- ma vexel stäld å Skandinaviska Kredit- aktiebolaget härstädes, lydande å TRE TUSEN SEXHUNDRA FEMTIOSEX kronor 63 öre, hvilka medel insamlats i Worcester, Mass., och dess närhet för de brandskadade i Sverige; sådant var'der härmed till ibevis meddeladt.

Å de nödlidandes vägnar beder jag att få framföra en varm tacksamhet för den stora offervillig'het, hvarom den genom Eder sända gåfva bär vitt- ne ooh för hågkomsten af det gamla fosterlandet, hvarpå denna gåfva är ett så talande bevis. Jag tror mig kunna säga att genom de rikliga gåfvor, som influtit, någon nöd bland de brandska- dade ej vidare förefinnes.

Högaktningsfullt

Gust. af Ugglas.

Nära $1,000 på endast två månader — ett sfcorartadt resultat — hvilket väl knappas^t väntats.

Nödhjelpskomitén J893— 94.

Den inom samhället rådande arbets- lösheten och de allt annat än ljusa ut- sigterna till något bättre under den stundande vintern förmådde ett antal behjertade svenska män att hösten '93 träffa anstalter för att möta den ho- tande nöden bland många af lands- männen här på platsen. En komité be- stående af hrr J. Forsstedt, C. W. Bildt. E. Trotz, Karl Jansson, F. Flo- din, P. E. Holmberg, S. E. Hanson, P. Borg, G. T. Lindfors, A. Eng'dahl och G. Lundgren sammanträdde först ett par gånger för att diskutera bästa sättet att få en väl organiserad nöd- hjelpsförening till stånd. Bland annat beslöts att anordna ett massmöte i Luth. kyrkan ooh gick detta söndagen den 8 Okt. af stapeln. Mycket folk ha- de infunnit sig och sedan man sjungit en psalmvers och pastor P. E. Berg öppnat mötet med en kort bön, skreds till val af OT^dförande och sekreterare och utsagos ihärtill hrr J. Forsstedt oöh Axel Tode. Ingeniör Forsstedt re- dogjorde för anledningen till mötet, hvarpå valdes en central komité, be- stående af inbjudarne till mötet, de svenska pastorerna, groceryförestån- darne, kötthandlarne och bagarne, hvilka fingo i uppdrag att med sig ad- jungera damer och herrar, så att hela komitén skulle bestå af minst 50 per- soner, af hvilka åtminstone 15 skulle vara fruntimmer. En diskussion vid- tog härpå öfver 'bästa sättet att skaffa hjelp åt de nödstälda och väcktes ett förslag, som inom den ursprungliga ko- mitén framstälts af ingeniör E. Trotz, om upprättande af ångkök i olika delar af staden mycket bifall. För anskaf- fande af nödiga penningmedel hade li- stor blifvit tryckta, å hvilka veckliga 'bidrag till hvilket belopp som helst från 5 cents borde antecknas.

Nästa sammanträde 'hölls den 11 Okt. då till styrelse valdes: Ordf., J. Fors- stedt; v. ordf., C. W. Bildt; kassör. Em. Trotz; sekr., P. E. iHolmberg, ooh , fin. sekr., C. J. Hult. Derpå vidtog en liflig och sakrik diskussion angående

84

SVENSK ARNE I WORCESTER

bästa sättet att gå till väga för att nå mesta effekt och lindra nöden.

Sedan kamitén ytterligare komplet- terat sig, bland annat genom inväljan- de i den samma 15 damer, samt beslu- tat antaga benämningen "Scandinav- ian Charitable Society", skred man till stadens indelande i distrikt ooh till val af subkomité. en för hvarje distrikt, hvilka komiteer vid nästa möte skulle konstituera sig samt välja hvar sin ordförande. Komiténs ordförande, in- geniör James Forsstedt, meddelade att svenska kyrkogårdsstyrelsen beslutit att omedelbart låta vidtaga en del ar- beten på kyrkogården, hvadan arbets- löse svenskar kunde anmäla sig hos E. Landin, 7 New York st., då arbete skul- le beredas så långt som möjligt.

Den 20 Oktober möttes åter "The Scandinavian Charitable Society" i Thomas st. kyrkan, hvarvid subkomi- téerna konstruerade sig. Beslut fat- tades, att hjelp skall så vidt möjligt gifvas derigenom, att ar^bete beredes på den svenska kyrkogården. Vida- re beslöts, att en basar skulle afhållas andra veckan i November månad, ooh en komité på ett tiotal personer ut- sågs med uppgift att utarbeta en plan derför. Till ordförande i denna komi- té utsågs ingeniör C. W. Bildt.

Så fortgick välgörenhetsarbetet ända tills fram på sommaren påföljande år och att i sak här relatera allt, skulle upptaga alldeles för stort utrymme, men endast några få fakta och siffror förmå lika godt visa resultatet af ett i stor skaia utfördt barmhertighetsverk.

Den 9 — 11 Nov. hölls den förut om- nämda basaren, till hvars success alla kyrkoförsamlingar, föreningar och många enskilda personer bidrogo. Bruttoinkomsterna belöpte sig till $2,468.82 och då en hel del saker skänk- tes till basaren, stego utgifterna en- dast till $463.87, hvadan alltså lemna- des ett öfverskott af $2,004.95, utan tvifvel det högsta belopp, som någon- sin inhöstats vid någon svensk publik tillställning inom staten. Finansko- mitén för denna basar bestod af C. W.

Bildt, L. M. Petterson, J. F. Lundberg och P. Em. Holmberg.

Den 12 Jan. funno hrr Emanuel Trotz och C. J. Hult sig på grund af trägna göromäl nödgade att afsäga sig sina respektive befattningar, den förre som kassör och den senare som fin. sekr., och i deras ställen invaldes, se- dan v. ordf. Bildt å styrelsens och all- mänhetens vägnar i hjertliga ordalag tackat de af gående tjenstemännen för deras nitiska arbeten, hrr A. W. Ek- ström och Charles H. Johnson.

Enligt en af revisorerna hrr A. W. Ekström och redaktör Bengt Äikerlund uppsatt rapport öfver nödhjelpskomi- téns verksamhet från dess början till den 26 Jan. 1894 hade $2,933.22 inkom- mit och $2,754.39 utbetalts, hvadan allt- så kassai>ehållningen utgjorde $178.83.

Den 2 Febr. resignerade hr J. Fors- stedt på grund af vacklande helsa från sin befattning som ordförande och ef- terträddes af hr C. W. Bildt.

En annan basar anordnades, liksom den föregående, i Meohanics Hall och gidk af stapeln den 1 — 3 Mars samtlem- nade en nettobehållning af $1,030.25. Finanskomitén för denna basar utgjor- des af hrr Carl E. Carlson, L. M. Pet- terson, A. P. Lund borg och John F. Lundberg.

På möte hållet i Thomas st. kyrkan den 8 Juni beslöts, att komiténs verk- samhet skulle